to apologize, men jag gör väl det ändå - hellre än att sätta mig och rätta.

Så alltså: till de av er som noterade och reagerade på den stora mängden stavfel i min förra blogg vill jag först och främst å det bestämdaste dementera att de skulle bero på att jag fortfarande var intoxikerad av alkohol - det var inte alls anledningen. Tvärtom beror de på det mycket underliga tangentbord som finns i det Å och M:ska hemmet, min upppmaning är att de med det omedelbaraste bör införskaffa ett nytt om jag ska kunna blogga därifrån flera gånger, och det ska jag tydligen eftersom jag redan är inbjuden till nästa efterfest (men inte festen i sig?).

Därmed kan vi fortsätta till ursäkten: Det var alls inte på något sätt min avsikt att utsätta ömtåliga ögon för ett oläsbart hopkok av bokstäver, men nu är ju skadan redan skett och jag kan bara säga: Förlåt! Och snabbt spä på med att berätta att jag korrläste manus till en blivande barnbok samma dag och gjorde det skitbra! *S* Boken kan också bli bra........

Men jag åkte aldrig på någon musikfest igår, istället for jag hem och svullade i mig en kebabpizza. Jag har lärt mig att just den rätten kan kategoriseras som "bakfyllemat" och trots att jag inte upplevde några fysiska men kändes det helt rätt att nästintill hetsäta en sådan artärförstoppande katastrof framför nån slags actionfilm innehållande en form av asisatisk kampsport utövad av män i övre tonåren. Ska man förfalla så ska man ! =)

Strax innan filmen nådde sitt våldscrescendo gick jag och lade mig. Trots att jag "ser pigg ut för min ålder" (ja, jag upprepar det för det var ju faktiskt nån form av komplimang) måste jag mer än två timmars sömn per natt/dag och gissa om jag tvärsomnade gott i mitt svala sovrum med kattlakanen! Att säga att jag sovit som en död ar förmodligen en överdrift, inte för att jag vet exakt hur döda sover, mer än att det bör vara för evigt  - och det visar ju den här bloggen att det inte stämmer in på mig- men väldigt, väldigt gott har det varit i alla fall!

Idag skiner solen, så min lilla moralväktare sitter på axeln och viskar i mitt öra att jag borde gå ut, kanske för att leta kantareller - men faktum är ju att det blir Monopol idag istället - P17 sa omedelbart i fredags när jag berättade om pubaftonen att "åk på det mamma, pubafton är det inte varje kväll och vi kan spela Monopol på söndag istället". Omtänksam son jag har va, men tro inte för ett ögonblick att han är så omtänksam att han låter mig komma undan att barskrapas, iofs enbart i ett spel - men känslan, mina vänner - känsla av att pengarna rinner iväg mellan magnetläsarens falser, den är lika hemsk som i verkligheten!

Så tyvärr, gula skogsguld - ni får stå kvar i skogen och förfaras, jag hiner inte med er! Förresten finns det champinjoner på burk säger konnossörerna och att döma av fredagens förvecklingar kan det tydligen hända att en och annan viltstek dyker upp för att hamna i min frys (och eventuellt ugn/gryta), om inte annat så bara för att försöka övertyga mig om att kött är gott? Nu är ju det en helt annan diskussion som jag inte ska ge mig in i här för då vette tusan......

Ja, jag har ialla fall gjort ett gott försök igår och idag - ett långt samtal med Å igår mynnade ut i en akututryckning - det är pubafton i V-sång!! Hassegu - en dylik begivenhet kan ju inte negligeras så jag kastade mig i en lång dusch och fixåtrixade med den där trista nunan naturen har beskärt mig med för att försöka få till nån form av glamour och därefter begav jag mig samtidigt som jag per mobil gick igenom P19:s sjukhistoria inför hans stundande knäoperation. Han ska nämligen hyvlas i slutet av september, nja - inte hela han men en del av brosket som kapslat in hans muskel i knäet.

För att kunna lägga en lokalbedövning på en fullt frisk gymnast behöver man uppenbarligen veta om det finns blodsjukdomar i släkten? Nåväl, han fick klart för sig att det fanns en punkt han kunde fylla i - nämligen att han opererat bort sina halsmandlar som fyraåring - så sjuk har han varit i sitt liv, den välsignade ungen!

Väl framme i V-sång parkerade jag med en stor del njutning min omfångsrika bak i en trädgårdssstol, lät mig serveras melon, choklad och ett till synes aldrig sinande antal fräscha drinkar. Sålunda parkerade avhandlade vi mängder av ämnen - allti från chokladens beskaffenhet till senaste tidens sexuella erövringar: När vi ansåg oss ha nått upp (eller ner) till V-sångsnivå i alkoholhalt i blodet masade vi oss väldigt sakta bort mot Värdshuset och det fullknökade partytältet med folk i alla åldrar.

Hassegu, jag trodde att jag kunde konsumera i rätt frisk takt men där ligger jag minsann i lä!! Dansade gjorde jag också, faktiskt blev jag uppbjuden och de löjligt billiga "komplimangerna2 haglade - folk hävdade med bestämdhet att det inte kunde vara fysiskt möjligt att jag har en son som snart fyller 20 och ja.....jag var äldst i sällskapet helt enkelt. Att jag "är pigg för min ålder" konstaterades också och det får jag väl till viss del hålla med om med tanke på att jag nu går in i min  28 (frivilliga)vakna timme i sträck.....Efter pubaftonen skulle det nämligen hållas efterfest och den soffa jag hade tänkt sova på ockuperades av sju snacksaliga herrar som friskt fortsatte att hälla allt vad som erbjöds i halsen trots att klockan drog mot tre.

Tja, jag är ju inte den som bangar en fyllefilosofisk diskussion och den bara höll på och på och på......Å somnade till i sängen, J somnade på soffan, två av herrarna avvvek, men M, M, J och jag gav oss inte. På min tid kallades det för att "dygna" när man var vaken över natt och hela nästa dag men nu när de resterande heranra gett upp sina försök att få med mig på fest i Säljeryd ikväll ska jag parkera mig framför en dålig film i soffan och törna in - jag är för gammal för sånt här, men jävligt kul har jag haft - imorgon är en annan dag!

När blir jag så pass gammal att jag vänjer mig vid dessa horribla tidiga morgnar? När blir jag så gammal att jag blir morgonpigg?

Filen och flingorna smakar av gårdagens tandborstning, ryggen och höfterna känns som om jag gått ett träningspass (hmmmm), morgonciggen gör mig yr och tja - det är rent allmänt sett ett litet helvete att ta sig igång.

Inget blev ju heller bättre av att katten (former known as Pumaälsklingen) skitit på i stort sett hela köksmattan så städa var det första jag fick göra idag. Löööööööööööööööööööööööööööööst kattbajs i köket främjar på intet sätt matlusten om det är någon som undrat över den saken? Som lök på laxen till den redan kickstartade dagen begravs idag ytterligare en av P19:s kompisars farföräldrar - det börjar bli många nu i den åldersgruppen och det känns lite jobbigt.......

Ikväll ska jag spela Monopol med P17 - värre vinnarskalle får man leta efter, och större skadeglädje också - han har redan tagit ut segern och dansat dansen, tagit emot publikens jubel, sprungit varvet med falggan och givit intervjuerna om "hur känns det" - hur stor inspiration ger det till att ens försöka vara med och slåss? Har jag tur så struntar flickvännen hans i utekvällen med tjejkompisarna och delar bottenplaceringen med mig, eller om jag kanske till och med kan klå henne - en 16- åring borde väl inte vara nån matchför en så oerhört ekonomiskt sinnad Catt som mig? *skrattar mig av stolen*

Hoppsan - nu gjorde klockan ett sånt där jätteskutt igen, gotta go to the boneyard!

No jacket for an old woman heller visade det sig - tog min nya fina JÄTTERÖDA hoodie på mig idag när jag skulle ut på äventyr. Hassegu vad jag kände mig fel....liksom. Inte för att jag är uppe i "kappa-och-hattåldern" riktigt ännu men ....nej, det där var felfelfel! Synd att Ängelen bara är en halvCattstorlek, annars hade det ju passat henne i både stil och färg..

Jag ska nog hänga på mig min gamla skinnjacka som vanligt när jag ska äventyra - om jag nu ska bry mig om att äventyra nåt mer - gammal som jag är blir jag hiskeligt trött av det och funderar allvarligt på att natta mig alla redan om bara P17 inte babblade så hemskt på sin mamma via msn - han som haft grava läs- och skrivsvårigheter under hela sin uppväxt övar sig nu hjärtans gärna både där och på sms - just nu handlar det om ett nytta tangentbord han köpt som är såååååååå bra när han spelar sina on-linespel - men den enkla servicen att hjälpa sin lilla mamma med att installera drivrutiner på ett nytt nätverkskort som ska flyttas över till Ängelens dator - det kan och hinner han minsann inte *muttrar*

Själv är jag för lat - egentligen tror jag mig nog om att kunna klara av det, envis som en röd gris som jag är men det är en sån där sak som - liksom disken - inte tas tag i förrän det känns akut och eftersom jag återerövrat min dator iom Ängelens skolutflykt i dagarna två föll behovet snabbt bort *rodnar* Nu tjafsar han om hur gammal jag är - bara för att jag inte kom ihåg att jag obotligt korkat nog lovat honom att spela Monopol imorgon och är det något han kan så är det att barskrapa mig i just det eländiga spelet. Jag som dessutom är Sveriges absolut sämsta förlorare, vill aldrig spela Fia om det ska vara med knuff och gärna dänger spelen i väggen om det inte går min väg.....

Nu blev det ytterligare ett sånt där svammelinlägg - dagens ursäkt får att man blir trött av att äventyra *rullar med ögonen* Tack och hej - leverkorv!

"fail" skulle nog Ängelen ha sagt nu - jag som alltid lagt mig vinn om orden och språket har blivit mer och mer anglifierad och använder konsekvent vissa ord utan eftertanke. Gör jag det för att jag inte kan nåt bättre ord på ren svenska, gör jag det för att jag kan eller för att jag vill imponera, eller är det så att jag faktiskt inte tänker?

De av er som känner mig vet att det beror på det sistnämnda. Har det fastnat nåt hos Catten så sitter det där och sen "bara blir" det alltför ofta....Jag kan inte lova något säkert, men jag ska försöka tänka till i framtiden! Per - en "hood" (plur. "hoodisar") är en tröja eller sk munkjacka med huva, luva och när jag ändå är igång så kan jag ju uttolka min tidigare nämnda tischa= t-shirt också....Var och varför jag snappat upp de här orden har jag ingen aning om?

E, E:s mamma och jag diskuterade faktiskt det här i söndags - balansen mellan att vårda språket och att vidsynt släppa in nya ord så att det utvecklas. Inte lätt! Båda hade erfarenhet från Island där de hävdade att ALLA ( i stort sett) gör vad de kan för att bevara sitt språk "rent", medan min upplevelse å andra sidan efter flera års umgänge med några  isländska familjer inflyttade i förra byhålan var att de fullkomligt späckade sitt språk med anglikanismer. Nu blev det ju på intet sätt svårare att förstå dem på grund av/tack vare det så jag reflekterade inte över det förrän nu i efterhand.

Jaja, nog om språkvård så här i morgonväkten - ett ämne som annars ligger mig varmt om hjärtat...vilket osökt får mig att komma in på en sista sak: På utflykten igår ingick ett besök på Aschanska Gården i Eksjö och det var ett intressant stycke tid dokumenterat - MEN, vilken fullständigt horribel guide vi hade! Den kvinnan kunde verklien misshandla språket. "Infödd svenska" som hon är tror jag hon gjorde alla kardinalfel man kan, sade i istället för på, den istället för det, blandade ihop i stort sett alla de metaforer hon försökte svänga sig med osv osv. Jag stängde av henne och njöt istället av ett underbart välbevarat hem från förra sekelskiftet.

Nu ska jag åka och vårda mig om annat än språket!

har förfallit å det grövsta.

Inte för att jag hade ambitionen att skriva några litterära mästerverk här, eller djupsinniga betraktelser, men på senaste tiden inser jag att det enda jag gör är gnälla över hur trött jag är, över vädret och idag insåg jag till min fasa att det intressantaste jag hade att skriva om idag är att jag köpt något jag aldrig trodde om mig själv - två stycken hoodisar..... De är snygga i och för sig, men hallå - JAG i hoodisar, det har inte hänt sedan jag var gravid senast - dvs närmare 16 år? Dessutom, att inte ha något annat att blogga om - det är på gränsen till patetiskt!

Stillsamt hemmaliv med Puman och Ängelen, jobbajobbajobba och lite mer stillsamt hemmaliv. That's me liksom! Bara att inrätta sig - jag är ingen spännande människa och mina tankar går förmodligen på sparlåga just nu eftersom jag inte ens kan gnälla om dem idag. Jaja - livet kan ju ta paus lite då och då!

Efter en hel massa tankar och funderingar, väganden hit och dit beslutade jag mig till sist idag - jag har tagit hem min Puma! Det märktes verkligen på henne att hon kom _hem_ igen, det var som om hon inte varit härifrån alls - hon gick raka vägen dit där maten stått och lådan var inga problem att hitta. Hon trampade lika intensivt på min mage och vandrade runt för att bereda sig plats som innan och hoppade lika hemtamt upp i bokhyllan och makade undan prylar för att få rum att sova...

Det känns skönt att ha henne tillbaka, nu vet jag ju att jag inte kommer att befinna mig på någon resande fot, ska stanna i byhålan ett överskådligt tag framöver, hon hade det alls inte bra hemma hos exet, min allergi är medicinerbar och tja......då ska hon ju vara hos mig? Men meddusin är av nöden, det kände jag med all önskvärd tydlighet när jag slängde mig på sängen för att babbla telefon en stund och hon bestämt parkerade på min bröstkorg - att jag nös säkert femton gånger i sträck!! Men det roade iofs personen i andra änden så då är det okej ;-)

Fotomodellat har jag också gjort idag! Wow, jag kommer snart att finnas på bild i ett magasin som distribueras direkt hem till hushållen....nja, där överdrev jag en gnuttelignutta. Herr R plåtade mina fötter och armar/händer idag när jag höll i en skyffel med jord för att simulera en gravhöljning, en bild som ska in i "Kyrkstöten", församlingsbladet som går ut till samfällighetens ca 800 innevånare *L* Skulle ni få ett exemplar av denna illustra skrift i era händer i framtiden så ska ni i alla fall veta att det är mina skitiga arbetsskor som är med på bild!

Nu ska jag tassa i säng tillsammans med min Puma, som förmodligen lär lägga sig tillrätta ovanpå mig innan jag själv lagt mig tillrätta....sällskap i sängen är dock icke att förakta! =)

är hon här igen - Ängelen! Sommaren har varit hattig trots att vi egentligen har hållit på våra 14-dagarsperioder, det finns ju så mycket man bara MÅSTE göra på sommaren när man är tonåring och att hänga med morsan tillhör ju knappast det man prioriterar - men ibland så passar det *L* Speciellt användbar är jag ju när det är piff och trix på G, och  vem är jag att neka? Häromdagen fixade vi ju håret och idag fick jag den höga äran att få dokumentera det färdiga resultatet på bild: