den här låten:

Fast jag tycker det är lite humor att fröken Maggio förväxlar sexuell tillfredsställelse med kärlek ;-) Vi får väl skylla det på hennes relativa ungdom....

Enligt Ängelen anser exet att låten är "sexistisk" och att "flickor ska inte sjunga om sådant". Ge mig ett YEY! för att jag inte är gift med honom längre!

En annan låt som är alldles för trallvänlig men (med reservation för att jag inte orkade höra absolut hela texten och därför KAN ha missuppfattat) med ett fullständigt urkasst innehåll och budskap är en av dem som spås bli "årets sommarplåga":

Yeah right liksom - precis en sådan snubbe är det ju man drömmer om, eller hur: en som inte har några egna åsikter, och om han har det så vågar han inte stå för dem - och han drar sig inte ett ögonblick för att ljuga en rakt upp i ansiktet för att inte riskera att bli utan sex.

En i mitt tycke korkad låt som spär på myten om att tjejer/kvinnor inte kan ha sex och njuta av det för vår egen eller för sexets skull utan enbart använder sex som ett maktmedel gentemot pojkarna/männen.

   *says no more*

men så f-benat mycket annat att sköta.....

Fast igår fick jag ett telefonsamtal med en förfrågan som fick mig att börja fundera. Det var min körledare som undrade om jag möjligtvis kunde tänka mig att följa med på konfaläger. Det är nämligen så att församlingen brukar ordna med ett sådant så här i slutspurten av konfaläsningen - de åker till "Arn-land" och beser allt som finns där och nattar även över två nätter.

Igår hade de haft det sista mötet inför resan och då uppdags plötsligen att det inte finns någon förälder som är villig att följa med. Detta är ett måste eftersom det helt enkelt inte FINNS mer personal och om de ska kunna sköta sina arbetstider måste några mer vuxna åka med. I år fanns det ingen vuxen som ville det. Ingen mamma, ingen pappa, ingen mormor eller farfar eller mosters kusins svåger. Ingen.

Men ändå är det fullständigt självklart för alla föräldrarna att ungarna ska åka iväg ändå - "det får väl kyrkan ordna". Då undrar jag; hur ska det gå till, och VARFÖR i hela fridens dagar åker du inte själv med om den där resan är så vansinnigt viktig för ditt barn? Det handlar om fredag em till söndag middag, kanske behöver du inte ens ta ledigt?

Varför är det så självklart att ANDRA ska ordna så att ditt barn ska få göra saker? Inte minst de senaste veckorna borde väl det Patrik Sjöberg utsattes för och även det han sa i samband med det: "Du kan inte bara stjälpa av din unge på en aktivitet och förvänta dig att det ska va som nåt jävla fritids" väcka lite eftertanke?

Inte för att jag tror att någon av de anställda vid kyrkan skulle förgripa sig på någon av ungdomarna - men det trodde väl knappas Patriks mamma om sin sambo heller? Jag vet att jag lider av ett ovanligt stort kontrollbehov och mer än gärna har åkt med mina ungar på olika saker - men jag har också fått en hel massa roliga upplevelser på köpet!

Visst var det jobbigt att cykla på Gotland med tjuriga sjätteklassare som hellre hade åkt buss 24/7, men utan dem hade jag förmodligen aldrig kommit till Gotland. Utan den möjligheten att få följa med hade jag missat en massa glada skratt, en hel del förtroenden från ungarna och kanske aldrig hört Morrisey heller?

Tyvärr har jag inte möjlighet att åka iväg den här gången, annars hade jag utan tvekan hoppat på det "även" om det inte är någon av mina egna ungar som ska åka. Det är oerhört fruktbart att umgås med ungar i alla olika åldrar och även om sömnen hade blivit lidande så hade det ju inte varit något irreparabelt. Jag tycker att det är en chans man faktiskt inte bör missa, speciellt inte som förälder - det påstås ju faktiskt att vi inte samtalar med varandra i en familj mer än sju minuter/dag....