Alla inlägg under februari 2010

Av Catten - 25 februari 2010 10:35


Det märks att vi lever i  mellanmjölkens land, landet lagom, eller kanske "landet brunsås" när det kan skapa sådan hysteri när man äter upp ett marsvin.


Inte för att jag vill äta nåt, jag undviker helst före detta fyrfotad föda och inte för att jag skulle slå frivolter av glädje om E kom och berättade att de käkat upp Pumakatten, men har jag avsagt mig ansvaret - och därmed bestämmanderätten - över mitt fd djur har jag väl ingen talan om vad som händer med det efter det?


Och om man inte kan äta marsvin, då kan man ju inte äta hare eller kanin heller? Och inte ko, gris, får, lamm, get - för tänk om nån bonnaung gått och kärat ner sig i kräket när det var nyfött, och gosat med det?


Ska vi vidga saken kan man då inte heller dricka vatten - någons kära anhörig kan ju ha blivit spridd över sjön? Vi kan inte torka oss i baken med papper, det kan ju komma från ett träd i en skog där någon lekt som barn, vi kan inte kn*lla på en äng för där kan någon ha gift sig eller hållt barndop.....


"Kränkt" har ju för fan blivit ett modeord, det räcker att titta på den du möter så kan du ha "kränkt" vederbörande - eller kan det räcka med att du INTE tittar på den du möter - det kan vara en kränkning det också!


Hassegu liksom - nu menar jag naturligtvis inte att man ska få bete sig hur som helst, varken mot folk eller fä - men  höge farao, det måste väl ändå finnas gränser för hur otroligt överkänslig man får vara?


*lite irriterad*

Av Catten - 22 februari 2010 16:34


En snabb och rutinerad kik ut genom föstret visade mig - som väntat - att snön vräkte ner. Jag kände mig mer än lovligt tveksam till att åka på dejt med min illerGöran på AF, men eftersom han inte svarade varken på mobilen, mitt inlästa röstmeddelande där jag bad honom ringa upp snarast eller på mailen så gav jag mig iväg - för alla vet ju vilka gruvliga repressalier vi arbetslösa kan utsättas för om vi inte inställer oss i tid till bokat möte!?


Ganska snart höll jag på att köra ihjäl mig, närmare bestämt redan efter 700 meter där min väg sluttar ut mot en större sådan. När jag försiktigt bromsade in inför stopskylten hände just ingenting - undefär som i de där mardrömmarna man kan ha vettni....


  


Turligt nog kom jag på att jag kunde motorbromsa och dra handbromsen och turligare nog kom ingen av alla de hundratals lastbilarna som dagligen kör den vägen. Vad som hände med bromsarna?


Jag vet inte, men jag backade tillbaka upp på "min" väg och provbromsade några gånger, konstaterade att de nyss obefintliga nu var helt funktionsdugliga och tog alltså Gud i hågen och for iväg. Sammanlagt 7 mil for jag alltså på ruggigt hala och moddiga vägar, i tätt snöfall - enbart för att få träffa en försenad handläggariller under 40 minuter, på en "arbetsförsening" där hela datasystemet låg nere och för att få veta att han gör i stort sett allt han kan för mig, i nuläget finns inget annat för mig än att söka de fåtaliga jobb jag söker och fortsätta hoppas på en högkonjunktur.


På väg hem höll jag på att köra ihjäl en mamma och ett litet barn. Iofs så gick de (på väg ut) på ett övergångsställe, och där vet vi ju alla att gångagre har företräde - men först efter ögonkontakt med andra trafikanter kan man vara så säker som möjligt på att det är riskfritt. Ögonkontakt upprättades ICKE, i själva verket såg jag varken mamman eller det minimala barnet bakom den enorma snövallen och mamman ifråga hade dessutom sin milt sagt enorma luva uppdragen så hon kan knappast ha sett mig heller....


Men de klarade sig som tur väl är, det är ju knappast väglag för att köra i 190 mitt inne i städerna nu så jag höll en väldigt modest hastighet och hann bromsa. Men lite puls ska jag villigt erkänna att jag fick.......


Så nu är jag i runda slängar 150 spänn fattigare i bensinpengar och parkeringsavgift... och inte ett enda dugg rikare på jobb :(

Av Catten - 21 februari 2010 13:15


Alldeles nyss knackade det till i min mobil:


"Vi vill påminna om ditt nästa möte på Arbetsförmedlingen imorgon 20100222 kl. 14.00 Meddelandet går inte att besvara. /Hälsningar Arbetsförmedlingen"


Så där ja, nu återstår bara för dem att lära sig att skapa autogenererade svar på jobbansökningar via mail så att de kan leva upp till det handläggarna själva tycker är "vett och etikett" hos andra arbetsgivare.....

Av Catten - 20 februari 2010 13:57


Naturligtvis är jag - liksom de allra flesta människor - behäftad med diverse fel och brister. (Jag vet att du har svårt att tro det Hjärtat, men så är det  )


Igår kväll fick jag veta om ett fel jag inte ens rimligtvis visste att jag kunde ha, och då är jag ändock en rätt insiktsfull person.


Jag gör nämligen fel som gillar snön. Jag har inte ens RÄTT att gilla snön!


Varför?


Jo, för att jag inte tillhör dem som måste ut och skotta fram bil/vänta på kollektivtrafik i ovädret.


På grund av min arbetslöshet är jag alltså diskvalificerad från att ha åsikter om vädret - detta i landet Sverige där ALLA ALLTID åtminstone kan prata om vädret.


Jag fick också veta att på ovanstående grunder har jag egentligen inte heller rätt att ogilla snön. Catten som neutrum? Är det något jag har, alltid har haft och förhoppningsvis alltid kommer att ha så är det just ÅSIKTER!


Alltså fortsätter min intensiva hatkärlek till det ruggigt underbara vinterväder vi har, med härlig vit snö i massor och överjävligt dåligt skött snöröjning.


Så det så!

Av Catten - 18 februari 2010 01:53


föranledd av mitt trägna OS-tittande:


Jag har noterat att fåtalet svenskar uttalar Vancouver på rätt sätt - de allra flesta kan -trots vår gedigna engelskundervisning - inte annat än förvränga det till Wankover, vilket torde betyda ungefär "färdigrunkat"  


Samma sak med hockeyspelaren Weinhandls efternamn (har är för övrigt född Johansson) - av någon för mig oförklarlig anledning vill alla mer eller mindre professionella kommentatorer amerikanisera uttalet och gör det med ett hårresande resultat - det blir snarast Whinehandle, som jag tolkar som att de vill döpa om honom till "gnällhandtag"?


Vad är det med oss svenskar och vår oförmåga att förstå förekomsten av enkelv i engelska språket? Nästa människa som säger "Darf Oejder" i min omgivning kommer jag att klyva med närmaste ljussabel!!

Av Catten - 16 februari 2010 14:26


Jag är långt ifrån någon rabiat feminist, och ännu längre ifrån en sporttok men jag gillar att kolla på hockey, speciellt så här i OS-tider. I morse ställde jag klockan för att se matchen mellan Sverige och Slovakien, inte inte helt bra match men himla kul att se ändå ä ven om det finns ett och annat jag hänger upp mig på. Det här med tacklingar till exempel, varför får inte damerna tacklas, och vem har bestämt det?


Jo alltså, de FÅR tacklas, men "endast i puckens färdriktning" vilket öppnade för två helt godtyckliga svenska utvisningar under matchen. Kvinnorna säger själva att de vill få tacklas, spelet flyter på betydligt bättre och man slipper kanske förhoppningsvis ytterligare tvivelaktiga domslut?


Naturligtvis blir jag ju irriterad å mina medkvinnors vägnar - för vi är tydligen "inte på riktigt"? Det heter "Damkronorna" och "Tre Kronor" - varför inte "Herrkrnorna"? I flera  bloggar och i folks status på den där spejsade jättecommunityn läser jag att folk "längtar tills hockeyn börjar".


Hallåååååååååå - newsflash: Hockeyn HAR börjat!!! Jovisst, får jag till svar, men inte den RIKTIGA!


Till och med Hjärtat säger att det inte är "riktig" hockey, och ändå vet jag av personlig erfarenhet att han föredrar damer framför herrar  


Jag stör mig som fan på att Marie Lehman står och intervjuar  Micke Rehnberg och Stefan Livh och att herrarna ifråga flera gånger avbryter sig och rättar sig ex vis: "De måste gå med två man, förlåt tjejer"... Chris Härenstam sitter som kommentator och gör likadant: "hon hade två gu....eh tjejer på sig i det läget". Alltså seriöst, det blir ju fan så mycket grodigare att hålla på och rätta sig hela tiden än att råka säga fel? Å jag personligen tycker väl att Herrkronorna med sin medelålder på ungefär 25 år är lika lite "gubbar" som damerna.... 


En annan intressant sak är att dammatcherna spelas i en betydligt mindre arena än herrarnas, man förutsätter alltså till och med i Kanada - som för övrigt är en STOR nation inom just damhockeyn - att intresset för dammatcherna skall vara mindre?


Så vad är damerna egentligen om de inte är "riktiga"? Söta små varelser som spenderar lite överloppstid från hushållsgöromålen med att - för att använda Rehnbergs ord - "putta" på en puck? Nåt man kan skratta lite överseende åt och hoppas att de växer ifrån när de börjar längta efter man och barn?


Anyhoo så tycker jag att Grahn gjorde en bra insats i det svenska målet, och Holst, Holmlöv och Winberg var starka, Winberg petade dessutom in fyra av de tio skott på mål hon gjorde under matchen och nu är Sveriges kvinnligaste (?) hockeylandslag i semifinal!

Av Catten - 11 februari 2010 19:03


Köttklister.


Smaka på det ordet mina vänner - jag hoppas att ni slipper smaka det på riktigt!


  


Köttklister.


Något man ska använda för att limma ihop snuttebitar av diverse döda djur för att kunna sälja dem som något helt annat än de snuttebitar de egentligen är. Där blir vi lurade, både ekonomiskt och smakmässigt kan jag tänka mig. Enligt utsaga ska det bara innehålla "naturliga råvaror" men jag vet inte jag.... 


Aromämnen.


Det är ett annat ord, och företeelse som jag tycker vi bör passa oss för. I Sverige finns för tillfället 2800 godkända aromämnen som företrädesvis tillsätts i produkter som innehåller så lite råvara att den blir smaklös och därför måste aromämnen tillsättas. Där blir vi lurade igen, ekonomiskt och smakmässigt - kanske även på vår hälsa för även om det forskats på dessa ämnen har vi inte använt mer än ett fåtal av dem över så lång tid att man klart kunnat utesluta hälsopåverkan. Ändå är de godkända.


Det är inte många av oss som inte åtminstone hört talas om farorna med tex glutamater och sötningsmedel som tex aspartam. Ändå äter och dricker vi dem, och förstår inte riktigt varför vi mår som vi gör. Missförstå mig rätt nu, jag är inte heller någon renlevnadsmänniska så sett - inte på något sätt närmare bestämt - men det hindrar inte att jag undrar vad det är vi stoppar i oss!?

Av Catten - 4 februari 2010 09:54


Nej det är inte vilken dag som helst, för idag fyller Hjärtat


  


Min händiga handyman, min lekfulla toyboy, min flotte i havet borde firas med


  


och


  


Jag önskar att jag kunde ge en privatkonsert med


  


eller åtminstone ett rejält    men tyvärr får du nöja dig med ett blogginlägg, tillägnat alldeles bara dig.


Puss på dig - idag och alla andra dagar!

Presentation


Fortfarande lurvig - och rund igen:)

Fråga mig

2 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20 21
22
23
24
25
26
27
28
<<< Februari 2010 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Gästbok


Skapa flashcards