Satt på balkongen

Rökte

Funderade

Tror att jag håller på att genomgå en avgörande personlighetsförändring. Om man inte kan gotta sig åt andras olycka, vad finns det då kvar att känna skadeglädje inför?

Sanna Kallurs uttalande om att "det är bara idrott, jag har så mycket annat i livet" efter kraschlandningen in i häcken? Stefan Holms kommentar om att "jag kunde lika gärna kommit hem med fyra medaljer, nu blev det fjärdeplats istället"? Lyteskomiken i reklamen på tv om nåt obskyrt tandproteshjälpmedel som möjligjort för den OERHÖRT ihopklippta damen att njuta av fikon utan att det "känns som att tugga på en spikmatta"? Självrättfärdigheten hos den mamma som idag innan föräldramötet flög på mig och uppmanade mig att "prata allvar" med Ängelen för något som hon skulle ha sagt HELT OPROVOCERAT till dennas dotter? Den mäkta irriterade pappa som på samma föräldramöte ifrågasatte varför jag inte skulle ta ledigt från jobbet och med min bil (utan dragkrok) åka och hämta ett antal ungar inklusive cyklar efter deras utfärd nästa vecka?

Bah, jag tror jag tar och skiter i allihop - ringer E och har ett gott, positivt och förhoppningsvis upplyftande samtal istället!

det heter en, eller ett kexchoklad?

Sanningen, mina vänner så här i förtroende sagt är att det heter FEM kexchoklad. Mmm.....faktiskt är det så att den lokala matvarubutiken säljer för tillfället hela fem dylika delikatesser för endast en tjuga, en löjlig liten Selma liksom. Går erbjudandet att motstå? Neh, inte en chans! Inte om man heter Catten i allafall och tillfälligtvis avsvurit sig löftet som gavs efter chokladprovningen om att aaaaaaldrig mer äta choklad med mindre än 55% kakaohalt *rodnar* Liiiite måste man väl få synda?

Fast jag syndar mycket - jag skolkar igen. Egentligen skulle jag vara på möte med Ängelens mentor nu så jag gick tidigare från jobbet - men strax innan jag klev i bilen fick jag ett sms med beskedet att mentorn var sjuk = mötet inställt. Hade jag varit en moraliskt högtstående individ hade jag naturligtvis klivit ur bilen igen och fortsatt arbeta - men mycket kan man säga om mig, dock inte att min moral är på topp!

Dessutom har jag för andra dagen i rad gått omkring i så blöta skor att det snart börjar växa sjögräs mellan tårna på mig (inte mellan stortårna dock - där växer det snarare mossa) så för tillfället kunde jag inte tänka mig något skönare än att komma hem och ta av mig det tortyrinstrument som kallas "arbetsskor", kränga av mig strumpor så blöta att jag kunde haft dem att tvätta en hel bil med och bara vicka på tårna i orättmätigt fången ledighet. Skönt. Annars är det inte så skönt att vara Catten just nu - det känns med all önskvärd tydlighet att jag har ett väldigt fysiskt arbete.

Idag har jag trimmat häcken, inte min egen dock i hur stort behov den än vara må av detta - utan den som växer på kyrkogården. Fyra rader häck à 25 meter vardera som ska beskäras på tre sidor. Det blir en del häck! Det är svårt, och det är tungt - trots att häcksaxen är elektrisk så faller det hela med jämna mellanrum på att min kollega är minst 20 cm längre än mig och tidigare klippt häcken i en höjd som är lämplig för honom. Detta betyder att Catten (beroende på hur markytan skiftar) kan få arbeta med armarna i nivå med nånstans mellan bröst- och axelhöjd. Inte skönt alls - känns i rygg, axlar, armbågar, nacke och handleder. Och knäna - efter alla "blindsteg" jag tagit utan att se vart jag satt fötterna eftersom det gäller att hålla koll på det långa tuggande svärdet som är häcksaxen......*gnällig*

Men jag måste säga att jag (trots allt mitt tidigare gnäll) har en toppenkollega: Herr R är oerhört bra på att ge cred för arbetet jag utför, alltid påtalar han att det blir bra, fint, enklare, mer praktiskt osv osv och banne mig om jag inte börjar kunna vänja mig vid att ta emot lite komplimanger nu! *S* Intresserad av mitt privatliv är han ff lika mycket - igår fastnade skyddsombudet ute hos mig och det påtalades mycket noga i morse, likaså tyckte Herr R vid frukosten att jag "borde skaffa mig en hobby". Varför inte lära mig att dansa - eftersom jag då samtidigt kunde passa på att "snärja" mig en karl......Intressant tankegång - med tanke på att INGEN av de män jag hittils tyckt lite extra om i mitt liv varken kunnat  eller velat ta ett enda danssteg, speciellt inte nykta och utan vapenhot.

Förresten - vem behöver en karl? Sedan jag häromnatten kom på att jag kan spela musik från Last.fm natten igenom så känns det genast lite mindre ensamt.......=)

Euh - nu fick jag sms från Ängelen att det är föräldramöte ikväll - snacka om snabba ryck när skolan började igår? Meeeen, det är väl lika bra så man har det gjort - bäst att passa på att ta en lur på soffan innan dess! Zzzzzznark!

Edit: Läste igenom och till er som undrar: JA! Det ÄR stor skillnad på "brösthöjd" och "axelhöjd" - speciellt om man arbetar i en gammal uttjänt sportbh! *S*