vad det går undan!

Förhoppningsvis jobbar jag som lärarvik till minst den 14 maj - hoppas bara att A som är sjukskriven inte visar sig lida av något allvarligt!

Å ikväll ringde K från församlingen och undrade om jag fortfarande var på för semesterviket som kyrkvaktmästare - såklart jag är så nu jobbar jag 5 juli - 28 augusti  =)

Som det kan bli ibland.....

Skoldag

IV- programmet

Planeringstid

Stödsamtal

Intryck

Ljud  LJUD LJUD!

Inte undra på att jag känner mig som

Och i morgon kväll lär det inte bli någon långgrillning eftersom

Nä, allvarligt - jag har haft en helt okej dag idag och jag trivs som bara den, både en del av ungarna och flera ur personalen känner jag ju sedan tidigare och känner mig därför hyfsat hemma. Att jag sedan själv kaxigt påtalade att jag läst 80 p pedagogik på universitetets Ungdoms- och missbrukarvårdsprogram och därefter fick eget och fullt ansvar för dubbellektion i "Livskunskap - avsnitt alkohol och droger" har jag väl ingen annan än mig själv att skylla...

Men pratglada är de ju ungarna, och alko har de förmodligen en hel del kunskap om *fördomsfull* så vi kan nog få till en rejäl diskussion imorgon. Kanske lektionen - i samverkan med det förväntade regnet - göra att nån åtminstone avstår från att överdosera vid Valborgsfirandet?

var jag och tankade Escrutten på den lilla macken här i Byhåla - den mack som stolt utropar att den har "Smålands billigaste bensin". Helt bortsett från att jag vet att de ofta har fel i det påståendet fick jag en smärre chock när jag lyfte påfyllningshandtaget och såg att en liter blyfri 95-oktanig bensin idag betingar det facila priset av 13.32 kr/liter. En summa som för mig - och förmodligen många andra - har passerat smärtgränsen.

Ovanpå detta vill nu våra kära maskrosparti lägga mer skatt, i två etapper. Missförstå mig rätt - jag vill också gärna värna om miljön men jag undrar om ytterligare höjningar av bensinpriset/skatten är den rätta lösningen? Förmodligen för miljön, men inte för den enskilda individen - jag tror inte på att straffa bort ett beteende.

Ska man genomföra denna höjning anser jag - o så innerligt politiskt okunniga människa - att man i så fall även måste införa tvångsåtgärder för decentralisering av företag så att vi i större utsträckning har mölighet att arbeta där vi bor. Eller så får vi avfolka glesbygden totalt - flytta alla till städerna, eller som sista alternativ rejält öka intensiteten i kollektivtrafiken - helst igår!

Fast hur vi ska få till någon form av rättvisa vad gäller att kunna åka kollektivt vet jag inte, om vi inte också lagför en enhetsarbetstid? Om ALLA jobbade 8 - 17 skulle lokaltrafiken kunna gå runt rent ekonomiskt även här i glesbygden. Jobbar du andra tider än det - eller strax utanför den "normala" busslinjen är det där med kollektivåkning kört ändå. De har nämligen inte lönsamhet på andra tider, varför fler och fler linjer - tvärsemot den tänkta taktiken - dras in vilket innebär att om du tex jobbar på schema kan få vänta ett par timmar efter jobb för att kunna åka hem - eller i värsta fall inte kan ta dig hem alls.

Varför jag tankade om nu bensinen är så ruggigt dyr? Jomen för att jag ska JOBBA imorgon! =) Rektorn för den gymnasieskola jag höll på att få anställning på i somras ringde och akutbehövde en lärarvikarie i två dagar "till att börja med". Tjohoo, jag ska få sysselsätta mig igen - åtminstone ett par dagar!

ska man ha - humör är bra men ibland kan det bli för mycket av det goda...

Imorse tittade jag på morgontv och såg infrastrukturministern (oj vilken imponerande titel) och ett språkrör starta upp en diskussion om höghastighetståg. Efter tre minuter hade jag tröttnat och drog ner volymen så att jag slapp höra eländet. Inte för att jag inte är intresserad av höghastighetståg, inte för att jag inte är intresserad av politiska debatter utan för att det just så snabbt urartade till käbbel.

Med näsor i vädret, noggrant uttalade titlar och namn på ett rent spydigt sätt och en aggression som nästan gick att ta på genom tv-rutan. Ska de påföljande debatterna mellan alliansen och oppositionen likna den här så blir det inte mycket lyssnat för min del kan jag säga. Debatt ska vara saklig och innehållsrik, inte innehålla smutskastning och dumheter!

Mer humör råkade det bli på körövningen, en av medlemmarna fräste till på två yngre förmågor vid fikat och talade om att hon inte orkade med dem. Ett par minuter senare föranledde en annans skämtsamma kommentar ett utbrott liknande Eyafjallajökulls (?) utbrott.....och en hastig och ovärdig sorti av den omskakade. Naturligtvis blev det så att vi kvarvarande pratade om vad som hänt och enades om att vi alla är olika, men att vi också måste kunna anpassa oss till varandra och vi gick alla därifrån lite allmänt förvirrade.

Humör är bra, humör ska man ha - men ibland kan det bli för mycket av det goda...

torde vara:

Jag tycker att jag är som klockan ungefär, jag går och går och går (fast jag kommer ju iofs fram till dörren lite då och då) men på vågen händer det inte ett smack? Är det verkligen meningen att jag ska sluta äta flåååååtmat (gräddig potatisgratäng på jubileet i lördags), tårtor (Karins makalösa chokladtårta vid samma tillfälle) samt kakor (underbar blåbärspaj med vaniljsås hos E igår) och späka mig fullständigt?

Fan vet om jag inte hellre är fluffig då?  

Det stora 100-årsfirandet alltså.

Efter allt hårt slit med att sätta stämmor, pauser, fraseringar, rytmer och tempon, planera programmet, beställa utmörkelser, ragga presskontakter, anonnsera, beställa meny och kokerska till supén, hämta blommor och skriva tal så har vi nu äntligen firat av Skatelövs sångkör. Att säga att det blev en minnesvärd konsert är en klar underdrift och jag hoppas att publiken (kyrkan var f.ö så gott som fullsatt) hade MINST lika kul som vi sångare hade!

(bild från http://www.sveriges-ksf.se)

Vi delade ut körutmärkelser till de som varit körsångare i 5 och 10 år, samt en flaska champange till en väldigt speciell medlem som sjungit i kören sedan 1946 - slå det ni som kan! Efter konserten - som hyllades med stående ovationer   

avåt vi en trerätters supé interfolierad med tal, musik och allsång och jag är såååå himla nöjd med hela den låååånga dagen.

För lång blev den!

Efter supén åkte nämligen Hjärtat, jag, P19 och Ängelen vidare till http://www.klubbkalabalik.se/ för att lyssna på Hjärtats bror och hans band http://www.visiontalk.se/ som hade spelning på kvällen:

Rickard                      Alex                    Krille

 tillsammans med http://www.myspace.com/sparkamig :

Det blev också minnesvärt av flera olika anledningar, bra musik först och främst naturligtvis men också tack vara alla intressanta människor som var där och för att P19 efter några öl deklarerade att han var SÅ LYCKLIG! Vi var hemma framemot 3-tiden på morgonen och då kändes det med all önskvärd tydlighet att den här Catten inte är 20 år längre....

Men en TOPPENDAG var det och värd vartenda tröttöga jag hade under gårdagen....

att mitt Hjärta är tankeläsare....

Just som jag satt här och segdegade i lilla byn intill havet och inte orkade ta mig för just något alls svängde han hemom och hämtade upp mig och jag fick bli snickarhjälpreda =)

Arbete precis på min nivå, en skruvdragare i högsta hugg och en skvätt friskluft made my friday - nu har jag ork nog för att diska också....

Men till nästa gång jag åker hit måste jag nog beväpna mig med allergimedicin, huvudet är tyngre än ett släpankare och det är nästan underligt att jag kan stå upprätt?

Kärlek kan ju ta sig uttryck på så oerhört många olika sätt - ett sätt jag ALDRIG skulle använda för att (be)visa vad jag känner är det här:

Fult?

Modligt?

Dumt?

Kärleksfullt?

Snyggt?

Alla ovanstående?

Det påstås ju att man inte ska tatuera in namn, kärleken kan ju vara konstant men det händer ju att föremålet för kärleken växlar och en sådan här tatuering kan ju vara aaaaaaningens svår att täcka över med något annat motiv. Fast å andra sidan - visst kan det kanske vara ljuvligt för den för oss okända "Brenda" att hennes karl är SÅ säker på deras kärlek att han gör nåt sånt här?