Det blev konsert igår. M hämtade upp mig och vi for iväg till Västra Torsås kyrka för att lyssna på underbara Per: http://www.perfriman.com/ som bland annat ackompanjerat "min" kör vid flera tillfällen, och pianisten och tillika kantorn och ledaren för två andra av "mina" körer: Jan Hydbring. De var exakt lika bra som alltid och spelade allt ifrån traditionell folkmusik till en polonaise av Chopin. Det var gott om folk i kyrkan, men bortsett från ett par exemplar var M och jag troligtvis de enda som inte var i 60+ åldern.

Per Friman

Foto: Katarina Widell

Det fick mig att fundera på en del saker:

Varför går inte folk till kyrkan, speciellt inte vid sådana här tillfällen? Musiken är underbar, akustiken bättre än i de flesta offentliga byggnader, det är gratis och det yttepyttelilla gudsord diakon H yttrade som gick ut på att vi både är, och inte är samma människor före och efter semestern bör man nog kunna stå ut med även som rabiat ateist.

Varför tar man med riktigt små barn på konsert?

Och då menar jag oavsett vilken sorts konsert. Igår fanns i publiken två barn under 3 år, båda var där med sina far/morföräldrar. Av deras uppträdande sluter jag mig till att barnen inte precis njöt av varken situationen eller musiken för det var ett oavbrutet gnällande och kastande av psalmböcker i golvet, slående med kyrkbänksdörrar mm mm. Det är så klart inte barnens fel, utan de ansvariga vuxnas. Jag förstår bara inte riktigt syftet med att ta med dem.

Likaså när det gäller festivaler och andra mer högljudda konserter än gårdagens. Där bärs det runt småttisar i magselar, vända framåt och öppna för betydligt mer intryck än de har behov av, iklädda enorma färggranna hörselkåpor som tillverkaren själv påtalar inte är avsedda för eller ens att betrakta som fullgoda skydd för barn under tre år. Vad är det som gör att vi vuxna har så bråttom? Varför kan vi inte avstå den där konserten/festivalen nåt år, eller om det är en "once in a lifetimegrej", fixa en barnvakt? Det lilla barnet har ju noll och ingen behållning av det ändå.

Jaja, nog om det. Mitt sprollans nya hjul har jag fått på plats på bilen, alldeles själv. Nu återstår bara att se om jag orkade dra bultarna tillräckligt hårt eller om hjulet kommer att komma rullande efter mig när jag kör dit jag måste köra idag, med min flapprande baklucka......

 

GladaKatarina

10 augusti 2009 15:45

Återväxten i kyrkorna nu hänger mycket på musikverksamheten. Och fler tar sig tid när de blir äldre men skänker inte kyrkans musik en tanke mellan 30-55. Synd! De hade behövt det bättre än festivalmusik med medföljande barn!

Och kyrkan kunde ordnat ett rum vid sidan av med lekhörna en sådan dag som de vuxna kunde "rasta" barnen i. Då hade situationen varit betydligt mer tilltalande för alla inblandade.

Tycker iallafall jag. ;-)

http://gladakatarina.bloggagratis.se

 

Catten

10 augusti 2009 19:31

Du har helt rätt i ditt tänk Katarina, men faktum är att det finns om inte rum så åtminstone hörnor i båda kyrkorna jag lite mer frekvent besöker. Men det hjälper ju inte när de vuxna inte får loss tummarna och går dit med barnen utan ska sitta kvar i kyrkbänken....

 

margit

10 augusti 2009 20:08

Gläder mig med Dis som fått jobb ett år framöver och dessutom bättre lön ändet andra! ha det!!

http://margitholm.blogg.se

 

Catten

11 augusti 2009 13:46

Tack för det margit =)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

vad svårt det är ibland att komma till skott med att skriva, trots att det finns massor som jag behöver skriva av mig? Den 4:e fick jag besked om att jag har ny chef till 100% som ska ge mig uppdrag på 60% och att min fd chef har 40% av min tid. ...

med komplett fullt upp. Nytt uppdrag samt därmed sammanhängande utbildning på jobbet, flytt till en betydligt bättre lägenhet men även besiktningar och extraaktiviteter, jul- och nyårsfirande med restriktioner, pappa som utsatts för bedrägeriförs...

om man precis kan kalla det för "bostadskarriär" när man flyttar från hyrestvåa till hyrestvåa? Men för mig personligen känns det ändå så, främst för att jag flyttar från tredje våningen med dyr utomhusparkering "i mån av plats" till marklägenhet med...

aldrig gjort anspråk på att vara ofelbar. Tvärtom är jag ofta medveten om att jag "borde" gjort annorlunda, bättre, mer, högre osv nästan av födsel och ohejdad vana. Därför blir jag nog lite extra stött när en person som jag en gång stod mycket n...

så innerligt tråkigt och oerhört opraktiskt att vara i isolering i väntan på provsvar. Mest opraktiskt var onekligen att jag hade typ ingen mat hemma, så igår satt jag och funderade ut att om jag åkte till affären strax innan den stängde vid 22, ...