Kan man kanske inte riktigt säga att jag har blivit - men näst intill? Häromdagen ringde rektor för den gymnasieskolan jag var och arbetsprövade på i våras. Han hade ett jobb att erbjuda mig. Jag tackade jag så gått som omedelbart och idag har jag varit och skrivit på papprena. Pang svisch tjoff var det går undan i svängarna! På måndag börjar jag jobba som assistent på särgymnasiet, en 80% tjänst på läsårsbasis dvs minst till 6 juni 2010. Jag blev erbjuden en lön på 2000 kr mer/ månad än den jag begärde på intervjun för en likadan tjänst på en annan skola, samma skola som ville betala mig 3000 mindre /månad än vad jag begärde.

Är det nån gång jag är glad att jag inte fått ett jobb så är det väl i detta fallet, på nåt underligt vis med min matematiska begåvning räknar jag ut att jag genom att inte få det jobbet tjänar jag alltså 5000 spänn i månaden....hm, logiskt? Inte vet jag - men det känns så *L* Om jag dessutom sköter mig och inte skäller för mycket på rektor kan det till och med hända att jag får komma tillbaka nästa höst. Jag är rent löjligt glad idag - för första gången sedan 2004 nån gång så vet jag vart jag ska åka och vad jag ska göra nästan ETT HELT ÅR i förväg!

Jag har treatat mig med en flaska rödvin och när skymningen faller ska jag knäcka den ute på balkongen för att fira, i helgen ska jag belöna mig med att åka på Karlskrona Sail och sen...sen ska jag i selen och vara en helt vanlig människa igen, inte längre tillhöra de tärande i samhället. Ni som inte varit där kan inte föreställa er hur det känns. Minst lika bra som det känns att ha blivit uppringd och tillfrågad är adjektiven som användes för att förklara varför det blev just mig han ringde. Flitig, pålitlig, tjänstvillig, noggrann och inte minst pigg och glad. Komplimanger är alltid trevliga att få, och i det här fallet sög jag i mig dem som ett utsvultet dilamm ungefär.

Förresten - har jag nämnt att jag är glad idag? ;-)

Det blev konsert igår. M hämtade upp mig och vi for iväg till Västra Torsås kyrka för att lyssna på underbara Per: http://www.perfriman.com/ som bland annat ackompanjerat "min" kör vid flera tillfällen, och pianisten och tillika kantorn och ledaren för två andra av "mina" körer: Jan Hydbring. De var exakt lika bra som alltid och spelade allt ifrån traditionell folkmusik till en polonaise av Chopin. Det var gott om folk i kyrkan, men bortsett från ett par exemplar var M och jag troligtvis de enda som inte var i 60+ åldern.

Per Friman

Foto: Katarina Widell

Det fick mig att fundera på en del saker:

Varför går inte folk till kyrkan, speciellt inte vid sådana här tillfällen? Musiken är underbar, akustiken bättre än i de flesta offentliga byggnader, det är gratis och det yttepyttelilla gudsord diakon H yttrade som gick ut på att vi både är, och inte är samma människor före och efter semestern bör man nog kunna stå ut med även som rabiat ateist.

Varför tar man med riktigt små barn på konsert?

Och då menar jag oavsett vilken sorts konsert. Igår fanns i publiken två barn under 3 år, båda var där med sina far/morföräldrar. Av deras uppträdande sluter jag mig till att barnen inte precis njöt av varken situationen eller musiken för det var ett oavbrutet gnällande och kastande av psalmböcker i golvet, slående med kyrkbänksdörrar mm mm. Det är så klart inte barnens fel, utan de ansvariga vuxnas. Jag förstår bara inte riktigt syftet med att ta med dem.

Likaså när det gäller festivaler och andra mer högljudda konserter än gårdagens. Där bärs det runt småttisar i magselar, vända framåt och öppna för betydligt mer intryck än de har behov av, iklädda enorma färggranna hörselkåpor som tillverkaren själv påtalar inte är avsedda för eller ens att betrakta som fullgoda skydd för barn under tre år. Vad är det som gör att vi vuxna har så bråttom? Varför kan vi inte avstå den där konserten/festivalen nåt år, eller om det är en "once in a lifetimegrej", fixa en barnvakt? Det lilla barnet har ju noll och ingen behållning av det ändå.

Jaja, nog om det. Mitt sprollans nya hjul har jag fått på plats på bilen, alldeles själv. Nu återstår bara att se om jag orkade dra bultarna tillräckligt hårt eller om hjulet kommer att komma rullande efter mig när jag kör dit jag måste köra idag, med min flapprande baklucka......