Jupp, det blir det nu - både bildligt och bokstavligt.

Catten har nämligen börjat dagen med dusch och därpå följande herrbesök. Men inte vilket herrbesök som helt utan vaktmästarbesök. En stund in på den sedvanliga kvartslånga duschen insåg jag nämligen att jag hade vatten upp över anklarna =( Eftersom olyckan redan var skedd duschade jag färdigt, lät vattnet rinna undan och lade mig sedan på alla fyra för att gå på fisketur - av den mer otrevliga sorten.

Alla som försökt vet vad jag menar; meddelst blompinne  och hand försöka lösgöra decenniers (nu överdrev jag lite, men bara lite) samlade orenligheter ur väggbrunnen. Jo, för det är ju en väggbrunn jag har i badrummet, vilket innebär att där finns lite fler vinklar och vrår än i en vanlig golvbrunn. Det var ohyggligt. Där och då kom jag på att jag är kvinna, kvinnor kan inte sånt här - vi förstör naglarna när vi rotar i golv/väggbrunnar och dessutom hyr jag ju mitt boende och har tillgång till vaktmästare som får betalt för att krafsa i smuts. Om man vill gå till ytterligheter alltså.

Det vill jag gärna, så jag ringde min arbetsskygga vaktmästare - men han hade semester! Iställer kom Einar hit. Einar rensade min väggbrunn under glada kommentarer om att han förstod preciiiiiis hur svårt det måste vara för mig att få bukt på det här problemet själv, utstrålande all manlighet hans 65+ iga lekamen förmådde *host*. Han erbjöd sig också att städa upp efter sig i badrummet och kalla mig gärna vek men där drog jag faktiskt gränsen....

Medan Einar krafsade i min och Ängelens efterlämnade hårstråsamling fixade jag med frukost till mig:

Nektarin, äpple och vattenmelon på balkongen.

Jag vet att koffeinet i latten raderar alla nyttigheter i frukten, men icke desto mindre var det GOTT!!

Bäst som jag satt där så fick jag också se att min odlarmöda (plats för skratt) burit frukt. Eller frukt och frukt - burit tomat helt enkelt!!

Som vanligt kräver jag att ni ignorerar datumet på bilderna, jag är varken tidsresenär eller osedvanligt långsam med att publicera mina blogginlägg, jag har bara en kamera som jag bestämt mig för att inte bråka med....

I över en timme vimsade jag runt och letade efter mitt snus. En svart dosa bland alla svarta inredningsdetaljer är inte lätt att hitta. Jag tittade först på de vanliga ställena; i väskan, på köksbänken, nattuksbordet och soffbordet. Inget snus.

Jag lyfte på kuddar och täcken, drog ut köksstolar och kröp på golvet för att kolla under säng och soffa. Öppnade köksskåp och kollade i kylen. Kikade tom in i Ängelens rum som jag VET att jag inte varit inne i sedan i torsdags. Inget snus.

Kände igenom byx och jackfickor, kollade i tvättkorgen och vid det här laget var jag till 100% säker på att jag antingen haft inbrott eller att dosan lärt sig gå. Jag gjorde en "minnesutflykt" för att försöka visualisera vart den tagit vägen - kom ihåg att jag letade efter den när jag pratade med T i telefon och det var efter jag varit ute, alltså hade jag inte tappat den i butiken eller på väg till och från. Fortfarande inget snus.

Inne i huvudet röt jag "men för HELVETE kvinna, hur illa är det egentligen" och så lungt och metodiskt som det går för en abstinent kvinna beslöt jag mig för att leta på de ställen som var allra mest osannolika. På första stället låg den. Nu är jag lugn och fin igen......... =)

Note to self: lägg ALLTID snuset i väskan!

Tilläggsnote to self: häng ALLTID väskan på klädhängaren innanför dörren!