och det inte hjälper ens att äta nybakade chokladsnittar kan man önska sig härifrån. Man kan önska sig ungefär 14 mil bort. Tyvärr hjälper inte att önska heller mot sysslolöshet.

Vem "man" är? Ja alltså - har du inte fattat det ännu så är du nog ett obotligt fall.....*host*

kan man ju rota runt i skafferi, kyl och frys för att hitta någonting man kan hetsäta. Tyvärr hittar man inget gott och detta kommer man ju inte på förrän klockan är fem minuter innan stängningsdags i affären så man inte hinner dit. Men det är ju lika bra för man har ju egentligen inga pengar att lägga på sånt skräp och man har ju heller egentligen inget behov av att svulla eftersom man växt ur alla de kläder man har, dvs alla utom de som har resår i midjan och i sådana kläder ser man ju ut som den tant man tyvärr är. Så nu får man lägga band på sig för att man inte ska ställa sig och baka nån smarrig kaka så här på kvällskvisten om man inte vill börja klä sig i tält. Tyvärr har man ju en oerhört dålig självdisciplin så känner man sig rätt lär det dofta nybakat om en stund....

Vem "man" är? Ähhh...jag har fortfarande inte en aning! *host* 

kan det vara kul för ens sysselsatta vän att tvinga sin engelska kollega att ringa och prata med en på en fullständigt obegripligt obestämbart grötig tjock engelsk förortsaccent så att man blir fullständigt förvirrad och genomsvett innan man förstår vem det är som ringer. Sen ska man försöka svara den svamlande engelsmannen på sin egen hemgjorda svenskerikanska för att visa att man tyckte att det var en ganska kul grej att han ringde och berättade att han sköt en gräsklippare under tak i skydd för regnet medan man kollade på ett hysteriskt intressant tv-program om kommunicerande gibbonapor.....

Vem "man" kan vara? Inte vet jag! *host*

kan man titta på tv. Då kan man råka hamna på en kanal som visar djurprogram, närmare bestämt ett program som handlar om djurs olika sätt att kommunicera. Då kan man få se - och höra - gibbonapor snacka loss och plöstligt få en flashback från urtiden då man var sisådär ungefär femton och var på zoo ihop med familjen och hade en uuuuurdålig dag. En dag på zoo med familjen låg ju inte så högt på topplistan i den åldern och irriterad och uttråkad som man var så gnällde man ju en del, så passens att StoraSyster på rent jävelskap till slut påstod att man lät värre än en gibbonapa.Trotsig som man var härmade man då naturligtvis de där förbenade aporna som lät hela tiden och låg som en ljudridå över hela området. Man var så framgångsrik i härmandet av de där aporna att det blev lite för bra, kalabalik utbröt i aphägnet och det dök upp en vakt som bad en vara tyst och sluta irritera aporna, under hot att annars bli avvisad med eskort från zooet. Tänk så kul man kunde ha när man var tonåring.

Vem "man" kan vara? Nääääe, inte vet jag? *host*

Tack och lov inte som manifesterad sjuka utan som tvisteämne i familjen. Som tidigare framgått är jag tveksam vad gäller mig personligen. P18 är helt inne på att han vill och ska bli vaccinerad, har fått papper från skolan som underligt nog målsman ska skriva under trots att han är myndig. P20 har ju sånt räkmackeflyt i livet så han blir förmodligen inte smittad, men blir han det så får han väl ändå inga symptom - men han är nog lite inne på att han borde vaccinera sig med tanke på hur många (främst små och därmed ofta snoriga) människor han träffar.

Exet har tydligen tvärvänt i sin tidigare åsikt att läkemedelsindustrin är ett hår av hin och kan inte komma iväg snabbt nog - inte för att han tillhör någon av riskgrupperna men ändå. Ängelen har just haft ett kaotiskt försök till diskussion med två av tre ovanstående där hon försökt påtala eventuella biverkningar av vaccinet (och nej, hon och jag har INTE pratat om det) och fått veta att hon är både dum i huvudet och utsätter sig och andra för livsfara genom att inte vaccinera sig. Naturligtvis får då mammaCatten den höga äran att agera skiljedomare.

Det vill jag som vanligt inte.

Då är det självklart jag som är dum i huvudet och BORDE tala om för respektive "målsägande" att den andre naturligtvis har rätt och helt plöstligt är diskussionen inne på hästar, FallfärdigaRucklets skick vid min avflyttning, Ängelens restskatt, utlånade sovsäckar och fan och hans mormor....Hoppla så tätt under ytan vissa saker fortfarande ligger efter 2-3 år. Och så angeläget det känns att diskutera dem. Men efter vad jag fick veta igår så hade exet och hans nya kvinna ett ordentligt "tala- igenom -livet"snack härom helgen. Tyvärr verkar det ju inte som om de fokuserade på sitt eventuella gemensamma liv i framtiden utan snarare på vilket elände jag ställt till med i det tidigare livet. Fine by me liksom, jag har en del att säga om mitt ex också - men näverbäver att jag gör det inför ungarna!!

Och aldrigaldrig för att totalrättfärdiga mitt eget agerande genom att skylla ifrån mig. P18 hade fått sig en rejäl utskällning för att han inte delar sin fars hästintresse "när det betyder så mycket för honom"!? Det är ju SKITBRA att ha en hobby, men som ett exempel var mig veterligen mitt ex i kyrkan en, säger EN gång på 12 år för att höra mig sjunga och att då begära att en 18-åring ska hänga i stallet för att pappa mår bra av det känns lite...orimligt? Men det verkar som om exet hittat sig en ny amatörpsykologtant och tja, det kanske han mår bra av - om hon kan ge FAN i mina ungar!!

Vad är det här med "bonusmammor" eller vaffan de vill kalla sig? Jag blir naturligtvis otroligt glad om de gillar ungarna och det funkar dem emellan, men hassegu liksom - komma med pekpinnar och tala om för vuxna "barn" hur de ska leva sina liv, FÖRSTA gången man träffar dem? Nä jag vet inte jag.....jag hoppades att vi hade klarat av den biten med förra amatörpsykologtillochfrånkvinnan men han samlar tydligen på just den sorten?

Nu ska jag forska ännu intensivare i det här med vaccin, riskgrupper, biverkningar osv - för skulle det vara så att någon av ungarna väljer att inte vaccinera sig så blir det förmodligen mitt fel om någon i Kaukasien dör av baconsnuva, vare sig det diagnosticeras som det eller böldpest *muttrar*

så blir det en sån där otroligt intressant näthittad lista:

 Hur gammal är du om fem år? Fortfarande på rätt sida graven!

 Vem var den sista du träffade? Senaste men förhoppningsvis inte sista: körkompisarna!

 Hur löd ditt senaste sms och till vem? "Okej, då ses vi ikväll!" till P18
 Vad är morgondagens planer? Sjunga för gamlingarna på servicehuset =)

 Har du någon gång hittat en katt? Jag kan hitta katter precis överallt....

 Vilken är din favoritplats? Sängen, där kan man göra himla mycket!

 Vilken plats föredrar du minst? Vid diskbänken
 Vad skrämde dig som barn? Att pappa skulle sätta ut mig i snön - oavsett vilken årstid det var! *S*

 Vem fick dig att skratta senast? Min "significant other"

 Är du för ung för att äga vinylskivor? ICKE!!

 Har du stationär eller bärbar dator? Det beror på hur stark man är.... 
  Äter du ordentlig frukost? Allting är ju relativt - vad innebär "ordentlig"?
 Hur många landskap har du bott i? Ett: ljuvliga Småland =)
 Har du någon gång spytt på fyllan? Ähem...jo, men det är preskriberat!

 Är du social? Skiter björnen i skogen? 
Vilken är din favoritglass? Alla...typ.

 Vad dricker du till frukost? Thé

 Sover du på någon särskild sida? Alla sidor, men oftast min egen
 Kan du spela poker? Rent teoretiskt vet jag hur man gör
 Tycker du om att mysa? Snuttifieringsord!! Vaffan betyder "mysa"?
 Är du en beroendemänniska? Det beror på...

 Vill du ha barn? De jag har vill jag såklart ha kvar....

 Föredrar du havet eller en pool? Det finns inga hajar i poolen va?

 Vad var det senaste du stoppade i munnen? Snuuuuuuus!

 Välj ett ärr på din kropp? Okej, nu har jag valt - sen då?

 Vad har du för ringsignal? En jamande katt
 Flirtar du mycket? Jajamen, så mycket jag kan med alla som är flirtningsbara, senast med kassörskan i affärn!
 Kan du byta olja på bilen? Fylla på: ja. Byta: nej, om jag inte gav mig fan på det förstås...

 Har du fått fortkörningsböter? Jo, men bara en gång 
Vilken var den senaste bok du läste? Kaj Fölsters "De tre löven"
 När var du i kyrkan senast? Igår faktiskt

Jag tror det är en konspiration!

Kalla mig gärna paranoid men jag börjar bli smått fundersam och en aning mer irriterad. I det slamrande brevinkastet fick jag idag en liten tidning, utgiven av den där stora matkedjan. Den har ibland en del kul recept och jag brukar kolla igenom dem - även om jag är en inbiten traditionalist som mest lagar det jag brukar laga så gillar jag att kika på och kanske få inspiration.

Obotlig godisgris som jag är hittade jag idag ett recept på rulltårta med hallon och lakrits som jag började dreggla över, konstaterade att jag nog behövde baka och svulla i mig. Om det inte vore för en enda sak. Det ska vara socker i den. Men inte vilket socker som helst utan något som heter "gelesocker multi", en hel deciliter.....Frågor uppstår då genast:

Var köper man sånt här multisocker?

Vad mer kan jag använda det till?

Är jag (om jag köper det och det inte finns alternativa användningsområden) för evigt dömd till att baka just denna rulltårta för att göra slut på multisockret?

Tvingas jag (på grund av ovanstående anledning) kanske kasta resten av multisockret (kom ihåg att jag är småländska)?

och allvarligt alltså - det är ju inte bara socker det finns löjligt många sorter av, det är sirap, mjöl, jäst, mjölkprodukter, kryddor, och en oändlig massa annat - och allt ska man i stort sett bara använda en ittebitteliten skvätt av? En tesked av något som säljs i 200 gramsförpackningar, tre deciliter av något som säljs i tvåkilosförpackning osv. Konsumtionssamhället i dess prydno......

Persien på 1620 -talet. En fattig kvinna från en liten by på landet blir änka och hon och dottern beger sig för att på nåd och onåd hysas in hos den döde mannens halvbror. Flickan har redan hemma i byn vävt underbara mattor och farbrodern är mönsterritare i shah Abbas mattväveri. Tyvärr arbetar inte kvinnor, men har de ingen hemgift kan de inte heller gifta sig så när en rik man erbjuder flickan ett hemligt, tidsbegränsat äktenskap måste hon ta chansen att få kontrollen över sitt eget liv.

Bitvis är historien lite tunn, men språket är målande och man kan nästan se de fantastiska mattorna och kvinnorna i sina heltäckande kläder framför sig, känna doften från basaren och badhuset. Jag är inte så kunnig i kultur och historia och fick faktiskt läsa på på baksidestexten för att inse att det inte var en nutida berättelse. Det är ingen omvälvande läsning, men det är en vacker och lågmäld historia om kärlek, utsatthet och svek - och människans förmåga att skapa sin egen framtid.