Det var visst ett slagord för rätt några år sedan, när en känd körledare tillika lekledare i tv skulle få svenska folket att förena sig och sjunga. Visste ni förresten att det är vetenskapligt bevisat att endorfiner frigörs i kroppen när man sjunger, det är alltså rena glädjekicken!

Vad jag vill komma till är naturligtvis att jag som notorisk körsångare måste påpeka att jag sett "Körslaget" i kväll. Jag har följt det troget sedan det allra första programmet, förutom mot slutet av förra säsongen när jag personligen tyckte att fokus under tävlingen försköts på ett ytterst osympatiskt sätt - från körerna som helhet till körledarna som soloartister. Grejen med kör är ju just samarbetet - eller som Roger Pontare uttryckte sig ikväll: "man är en enda kropp".

Jag tror att höstens upplaga kan bli hur spännande som helst. Ikväll lät det lite osynkat på sina ställen, en av körerna var till och med riktigt off-key men det kommer sig säkerligen med mer övning för även om varje individ i sig har en fantastisk röst så handlar ju körsång till syvende och sidst om kören som enhet.

Nu kom just resultatet av kvällens omröstning och det gladde mig. Nackdelen med alla tävlingar som har redan etablerade artister med är enligt mig att risken är stor att man röstar på ARTISTEN, inte kören/låten/musiken. Det spelar ibland ingen roll om man som körledare använder alla resurser kören har, är inte frontfiguren populär så åker man ut. Ett strålande motsatsexempel på det är Jocke Cans och hans kör som enligt mig är den ojämförligen bästa kör som någonsin deltagit. De använde sig inte i samma utsträckning av musik som legat på topplistorna och förlorade därmed (tror jag) givna röster i jämförelse med de andra mer trallvänligt lättigenkänneliga. Meeen - de visade sin totala kompetens och överlägsenhet, speciellt när de framförde den oerhört mäktiga O Fortuna ur Carmina Burana, och Cans själv fick säkert en liten revansch när han fick visa att han inte är ett lågpannat metalhead.

Blir den här omgången ens i närheten av så bra så är jag mer än nöjd. Pontare är ju en klippa, Rigo's kör är spännande ur flera synvinklar, Olas idé med en herrkör är lite kul och Caroline gillar jag ju för att hon är hon och det faktum att hon är en av skaparna av programmet behöver ju inte betyda mer än att Schyffert blev roastad i sin egen programidé på Berns....  

Eller är det fler som upplever att Bloggplatsen krånglar hos alla oss som lagt in RosaBandetbannern? Efter jag har läst en blogg på den här portalen kommer jag inte vidare varken inom eler utanför den utan måste stänga fönstret, ibland kan jag inte kommentera utan får besked att "åtgäden avbröts". Synd om det är bannern som ställer till det, det är ju en välgärning att ha den där känns det som....

Nåja, nog om det.

Eller, ja....nog om allt faktiskt - jag har inte så mycket att säga idag. Mer än att jag bakat drömmar på ett år för gammalt hjorthornssalt. De blev inte så himla fluffiga och frasiga om man säger så...Och att Ängelen och Flinuz valsat in och sedan ut ur mtt liv och leverne på väg från ett ställe till ett annat och jag kände mig som nåt slags vändkors: i centrum för aktiviteten men inte tillfrågad och informerad. Någon mig närstående uttryckte det poetiskt även utan rödvin: "du är en livsknutpunkt utan tidtabell" =)

Så, ja - jag går väl och knutpunktar mig lite till, en korsordslösande, musikpratande mammaCatt i soffan kan man tydligen inte klara sig utan, hur gothigt hipp och tonårssäker man än är.