Häromdagen kom jag ju mig äntligen i väg till biblioteket (som förövrigt min bekanting F vägrar besöka. Han är rädd för bokskorpionerna. En man på dryga 40 är alltså helt övertygad om att låneböcker av någon outgrundlig anledning innehåller skadedjur. Eftersom jag inte sitter inne med fakta säger jag inte emot honom - men för mig är det inte tillräckligt tungt vägande skäl att avstå detta rent fantastiska gratisnöje) och lånade hem en bunt böcker.

När jag går till bibblan finns det sällan en plan över vad jag ska låna, det trillar in boktips både irl och i bloggar men med min namnafasi och omåttliga förmåga att slarva bort viktiga lappar så har jag sällan koll på tipsen. Däremot har jag ofta turen att liksom snubbla över böcker som jag fått rekommenderade, eller själv kommit på att jag vill läsa. Häromsistens resulterade det i bla Nabokovs "Lolita", Coelhos "Alkemisten" och Mitch Alboms "Tisdagarna med Morrie". Jag ska inte rescensera någon av dem, många av er har förmodligen läst minst en av dem - jag ska bara säga att det är länge sedan jag blev så berörd av nånting whatsoever som jag blev av boken om Morrie. Jag grät som en fontän, men det var en bra och läkande gråt.

Igårkväll skrattade jag desto mer. E messade och undrade om jag ville grilla och det vill jag ju alltid så jag åkte ut till hennes husskelett. Det gamla torpet är numera ett sådant, där försiggår totalrenovering och utbyggnad. E:s ex är byggnadsantikvarie och har hjälpt till att rita och ge råd om en pietetsfull och lämplig både utbyggnad och renoveringsmetod som nu fyra män är i full gång med att utföra. De männen skulle vi laga mat åt var tanken innan vi for iväg. Pyttsan heller att vi fick. Vi satt som två sessor och blev fullständigt uppassade.

Att vi inte alla talar samma språk blev en petitess i sammanhanget, bara en av dem är svensk och han tolkade behändigt till rumänska och ungerska men naturligtvis med viss fördröjning eftersom inte bara E och jag pratar med kulsprutehasitghet utan även han och en av hans kompisar. De bjöd frikostigt på sin mat och trots att vi i jämförelse har det betydligt bättre ställt hade det inte gått att säga nej. Bara att jag försökte samla ihop tallrikarna efter avslutad måltid togs som en smärre förolämpning mot deras gästfrihet - här fanns inga tankar på mans- eller kvinnogöra.

Den yngste av herrarna har en karriär som servitör bakom sig innan han sadlade om och utbildade sig till snickare och det märktes. Han vek bitar av hushållspappret till intrikata små snyggheter och lade upp besticken på, han serverade upplagda portioner och sen dricka från respektive rätt sida. En ganska surrealisktisk upplevelse i långgräset vid ett rangligt trädbord men oerhört trevlig. Så vi åt och vi åt och vi åt medan skymningen föll - risken för viktminskning den här helgen är minimal om man säger så...Grillad lax, tonfisk inlagd i citron, vegetarisk paté - allt inskaffat enkom för E och mig som ju inte äter kött - flintastek till herrarna, hemgjord potatisallad, nån kall sås gjord av jag vet inte vad, bröd och till efterrätt en helt suverän kaka med glass, dekorerad med röda vinbär samt nån slags nougatflagor ur en burk vars innehåll man tydligen också kan äta som smörgåspålägg *rynkar kräset på näsan*

Efter maten tändes en brasa och våra stolar blev framflyttade till den, där satt vi sedan i eldens sken och kom överens om att folk skulle stänga av tv:n och datorn lite oftare och umgås med varandra. Vi blev rent filosofiska framåt nattkröken där vi satt och underhöll varandra. Vår servitör visade att han hade ännu fler strängar på sin lyra och korttrolleriade för oss. Jag skakar bara förundrat på huvudet åt allt sådan men även logiska och snabbtänkta E blev imponerad och kontrade sedan med ett eget korttricks som servitören stunden efter gjorde om - han räknade ut det på nolltid!

När herrarna diskret började gäspa (de är ju uppe rätt mycket tidigare än E och mig om man säger så) så insåg vi att det var dags att dra sig tillbaka, men innan dess kokade E och jag ihop att nästa helg, då är det vår tur att bjuda. Då ska det bli äkta svensk kräftskiva! Fast förmodligen med lite mindre fylleri än vad som är brukligt....men med lika mycket skratt som vi hade igårkväll och några gäster till. Livet är bra fint ibland....... =)

 

GladaKatarina

8 augusti 2009 15:06

Har läst alla tre! *klappar mig själv på axeln* Tårarna rann till "Morrie", ja!

Kul med underliga och roliga fester som man hamnar på under sommaren. allt kan hända! :-D

http://gladakatarina.bloggagratis.se

 

mira

9 augusti 2009 09:53

lät som ni hade en härlig sommarkväll! :-) visst borde man stänga av datorn oftare... fast hänger ju lite på att man har något bättre för sig också. ;-)

http://metrobloggen.se/missne

 

Catten

10 augusti 2009 00:33

Dutti Katarina ;-) Jag hade det på känn....

Visst är det så mira, och det har man ju helt klart inte alltid. Fast ibland är det trevligare att läsa en bok..... =)

 

margit

10 augusti 2009 20:13

De va måga motgångar på engång!! Hoppas att löste sig!

http://margitholm.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

vad svårt det är ibland att komma till skott med att skriva, trots att det finns massor som jag behöver skriva av mig? Den 4:e fick jag besked om att jag har ny chef till 100% som ska ge mig uppdrag på 60% och att min fd chef har 40% av min tid. ...

med komplett fullt upp. Nytt uppdrag samt därmed sammanhängande utbildning på jobbet, flytt till en betydligt bättre lägenhet men även besiktningar och extraaktiviteter, jul- och nyårsfirande med restriktioner, pappa som utsatts för bedrägeriförs...

om man precis kan kalla det för "bostadskarriär" när man flyttar från hyrestvåa till hyrestvåa? Men för mig personligen känns det ändå så, främst för att jag flyttar från tredje våningen med dyr utomhusparkering "i mån av plats" till marklägenhet med...

aldrig gjort anspråk på att vara ofelbar. Tvärtom är jag ofta medveten om att jag "borde" gjort annorlunda, bättre, mer, högre osv nästan av födsel och ohejdad vana. Därför blir jag nog lite extra stött när en person som jag en gång stod mycket n...

så innerligt tråkigt och oerhört opraktiskt att vara i isolering i väntan på provsvar. Mest opraktiskt var onekligen att jag hade typ ingen mat hemma, så igår satt jag och funderade ut att om jag åkte till affären strax innan den stängde vid 22, ...