Nervöst kan det bli - fick just telefon med besked om att jag ska komma på anställningsintervju på fredag. Inte drömjobbet - "bara" ett semvik på Rättspsyk som jag faktiskt glömt bort att jag sökt, men det är ju inte alls fel det heller!

Nu ska jag ägna hela veckan åt att öva på min appearance - det kan behövas! =)

*mumlar ett mantra* Jag ÄR bra, jag ÄR trevlig, jag ÄR bra, jag ÄR trevlig, jag ÄR.......

They = jag!

Senaste dagarna har jag haft några ordentliga "äga upp mig/lacka ur" dagar. Känns bra att vara tillbaka i gamla gnällgängor igen! *S* Jag stör ihjäl mig på att jag inte kan läsa tankar, inte vet i förväg vad som ska hända och på att jag fortfarande inte lärt mig det där lilla, lilla jävla ordet.....

Jag trodde på fullt allvar att jag som hyfsat vuxen gjorde det jag själv kände för och i viss utsträckning kunde styra det som händer med mig, men fan så fel jag verkar ha. Det blir efterräkningar på precis allting, tyvärr för det mesta negativa sådana och för tillfället känner jag mig rätt maktlös.

Jag funderar på hur man blir sin egen diktator, och misstänker att man måste ha en något mer sociopatisk läggning än vad jag har och inte bry sig så mycket om andra människor? Jag diskuterade förhållanden med E igår, och trots att hon är rätt mycket yngre än jag har hon kommit bra mycket längre på väg mot att "se om sitt eget hus" än vad jag har. Hon hade helt sonika sagt åt sin särbo att hon inte kunde ta ansvar för hans tidigare liv och vad som hänt då, de åren fick han sköta själv och ville han ha ett liv med henne nu så skulle det vara si och så och si.....Starkt!

E-L tittade upp som hastigast på en fika i förmiddags och jag fann mig sittande där vidarebefordrande E:s ord till henne - om att man måste vara ego, måste se till att själv må bra för att orka ge till de som finns runt omkring en. Fan vad klok jag är - i teorin! När ska jag börja praktisera det på mig själv tro? Nu ska jag städa igen - moråfar å hela ungaflocken kommer hit och jag slås igen av klokskapen i att kunna säga ifrån. Idag klarade jag det - lite - bad dem faktiskt klara ut sina logistiska transportproblem själva, de har också mobiltelefoner!

*travesterar Alfred i Lönneberga* Och det där med camping - det tror jag vi tar och SKITER i!!!