Jag läste nyss mitt inlägg från idag för ett år sedan. Man ska visst aldrig säga aldrig.

på datakursen.....En väldigt vänlig man hjälpte mig att inrätta mig vid min arbetsplats, uppmanade mig att "bekanta mig med datorn" och försvann. Han återkom med en tjock lunta när jag rensade tempfiler på den eeeeeeextremt sega datorn, tittade smått förundrat på mig och där och då insåg jag att de troligtvis inte har nån koll alls på mina förkunskaper....Luntan han släppte på mitt skrivbord ska ta mig igenom ett sk "datakörkort" och är på digra 454 sidor, och det är bara det första två modulerna av fem.

Fram till nu har jag läst en tiondel (om mittt matematiska sinne inte sviker mig) - dvs 45 sidor och av det har INGET, jag upprepar: absolut INGET fastnat.. Jag vet på ett ungefär vad, men skulle inte ens under kinesisk vattentortyr kunna återberätta något av det. Det här bådar gott.....men å andra sidan kanske jag kan få använding av min nästan legendariska Cattenvishet och ta mig igen det här...bortsett från att det inte heller riktigt är min stil att ge upp.

Det tänker jag inte göra heller, jag har liksom inget alternativ till det här och sitta hemma sysslolös är inte något jag tänker återgå till frivilligt liksom...och nu; åter till den digra luntan!

att återgå till vardagen. Fast i mitt fall blir det ju inte "återgång" utan nystart. Igen.

En härlig påskhelg har jag haft i allafall - nästan som ett riktigt påsklov, jag har ju varit ledig oförskämt länge - och faktiskt bara haft det bra hela tiden! Jag har gjort sådana saker jag mår bra av; sjungit, lagat mat,telefånat mig, umgåtts och på det stora hela bara hygget meg i sex hela dagar. Det finns några jag tyvärr inte fått träffa alls i helgen, någon jag hade velat träffa lite mer, ett par stycken jag kunnat klara mig utan.

Det blev mat jag aldrig smakat tidigare; tack G för "paschan" (hur det nu stavas) och pannkaksrullen med fetaost. Mat jag smakat tidigare men glömt bort; tack E för laxtårtan. Mat jag är särdeles trött på; tack till mig själv för köttbullar och prinskorv (uäck!) och dryck jag glömt bort hur hemsk den var men blev påmind om igen; tack M för "hostmeddusinsspriten" ;-)

Imorgon är det måndag igen- men tisdag och vardagslunken börjar om, fast av en och annan anledning tror jag att vardagen kommer att bli en aning annorlunda framöver.......tiden kommer att utvisa vad och hur, och som tur är så tillhör jag ju dem som inte har någon brådska alls.

Det händer saker.

Det händer positiva saker.

I mitt liv!

Hmmmm...är det här verkligen mitt liv, eftersom det händer något positivt?

Jupp - det är mitt liv och just nu ska jag passa på att leva det fullt ut! =) En aning stukad (igen), lite förundrad - men helt klart med ett växande förtroende.......

Dessutom är det vår. Sol, värme och närhet gör en Catt glad och nöjd!

Sisådär treånhelv timme senare hr jag varit och sjungit om Jesu lidande och nu känns allt mycket bättre! *S*

Nämen seriööööööst alltså, jag är ju som min käre fd kollega herr R brukade säga: kvickilsk. Jupp, det är sådan jag är och jag försööööker bearbeta det, men ibland rinner sinnet liksom. Speciellt när det gäller vissa företeelser /personer som aldrig kan släppa taget....Nog om det.

Idag har jag fått inte mindre än fjorton stycken påskkramar. Det var trivsamt. Jag gillar att kramas. Det hör till de extrema ovanligheterna att jag kramar fjorton personer på en dag, än mindre på tio minuter liksom. Jag tror jag ska åka på turné med den idén: "Mer kramar åt folket" - jag tror fullt och fast på att man kan bli en bättre människa av närkontakt, och då menar jag inte hejdlösa sexuella utsvävningar. Fast sådana kan också vara trivsamma i och för sig.

Nä, jourhavande kramare vore väl nåt? Kan man få statliga bidrag för sådan verksamhet tro...

kan vara en oerhörd tillgång i livet - den visar att man är framåt och intresserad, vill veta och lära sig mer. Nyfikenheten kan ta oss till platser vi inte visste fanns och jag tror att det är nyfikenheten, och inte nöden som är uppfinningarnas moder.

Men det finns ju negativ nyfikenhet också, tyvärr. Den begagnar man sig av när man smyger runt bakvägar, tjuvkikar på saker man inte riktigt har med att göra, ställer frågor OM istället för TILL, luskar och funderar. Vill man veta något om någon och har direkta kanaler till personen ifråga är det så oerhört mycket trovärdigare att vända sig direkt dit istället för att gå via andra.

"Bakomryggensnack" och folk som utger sig för att vilja göra andra en tjänst men sladdrar vitt och brett om det och ser till att själva få en vinst i det de gör är ytterligare en sak jag är hysteriskt och horribelt trött på. Den som påstår att det finns helt ickeegostiska handlingar förfar ovarsamt med sanningen...men förmodligen finns det de som skapar sig alldeles egna sanningar utefter vad som passar dem just för tillfället?

Btw så har min besökstatistik ökat på senaste tiden, jag förmodar att det har ett visst samband med ovanstående text så: Varsågod, enjoy my words of wisdom..........

När jag var ung lärde jag mig att synonymer är ord som beskriver samma sak eller företeelse på ett varierat sätt. Igår kväll insåg jag att synonymordboken kanske behöver revideras?

"Reda ut" verkar nämligen även betyda "anklaga", "smutskasta", "snoppa av", "ifrågasätta", "självförhärliga" och slutligen även "hämndlysten". Tänka sig....så mycket nytt man kan lära sig på nån knapp timme! Smset jag fick vid 05.17 imorse lade till ytterligare en betydelse: "dittfeldittfeldittfeldittfeldittfeldittfeldittfeld
ittfeldittfeldittfeldittfeldittfel"

Sure grabben, jag lägger det på listan över alla mina andra försyndelser, nu senast jordskalvet i Italien. Släng in lite hungerkatastrofer också förresten, jag har käkat löjligt mycket lösgodis på sista tiden.

Jag har aldrig påstått att det är ens fel när två inte har samma åsikt och trodde i min heliga enfald att "reda ut" skulle innebära...kanske inte att man nådde fram till konsensus, men att man kunde gå hyfsat nöjd åt varsitt håll i vetskapen att man avslutat något på ett bra sätt. Bra och bra, nu är det så avslutat det kan bli - men frågan är ju om jag i eventuella framtider ska engagera mig så vidare värst för det där med att reda ut....

Här går det undan i svängarna.

Idag ringde handläggarillern och meddelade att jag pga avhopp kunde få påbörja datautbildningen med start på tisdag istället för "nån gång i månadsskiftet april/maj". Dessutom skulle det tydligen inte omintetgöra tidigare planer utan de ska helt smidigt kunna haka på när (om) jag blir "certifierad". Nu är det "bara" en sak som ska klaffa - tålamodet!

Jag minns hur det var då, för hunnnra år sen när jag började läsa på KomVux och för första gången kom i kontakt med en dator. Så okunnig var jag och så anti datorer att skärmarna började flimra när jag gick förbi......Sedan dess har jag lärt mig ett och annat (tom att rensa tempfiler*L*), det mesta meddelst eget pyssel och pill och det jag inte fått till har jag helt sonika struntat i  - jag har klarat mig bra ändå! Tiden på skolan har lärt mig ytterligare småtricks men nu ska det ju bevare mig göras strukturerat och tentas av.

För en "trial and error"personlighet som mig kan det nog bli smått omständigt och som sagt - tålamodsprövande. Men å andra sidan så är det väl också en sak jag behöver öva på - tålamod!? Åsså händer ju det där ännu en gång: alla trevliga människor som jag lärt känna, känt mig mer eller mindre samhörig med försvinner ur mitt liv med ett poff och jag börjar om från scratch, fast så jävla übersocial, trevlig och framför allt flirtig som jag är så lär det väl lösa sig - ännu en gång.......*sucka*

Missförstå mig rätt nu bara: jag är enooooormt glad och tacksam för att jag har sysselsättning och slipper att gå hemma och sega, det blir varken humör eller mående bättre av, förutsättningarna för att gegga in sig i en massa underliga tankar och funderingar ökar markant - eller hur? ;-)