funderar jag skarpt på att gå och lägga mig runt fötterna på en läkare och inte släppa taget förrän han skrivit ut allt jag vill ha - jag som inte ens tar en Ipren förrän det är FÖR jävla illa. Förmodligen skulle det kunna sluta på två sätt - antingen tar jag ALLA piller jag får på en enda gång, för att få sova, slippa ha ont - både på ut och insidan, pausa tänket en stund, men det mest sannolika vore ändå att eventuella piller åkte långt in i ett skåp med tanken att "sen......sen, den gången det blir FULLKOMLIGT outhärdligt, då ska jag ta dem"

Och på det viset eskalerar mitt liv i tempo, smärta, förvirring - och läser min presumptive arbetsgivare det här så blir det definitivt som lillefar sa: "Du är ju iallafall på rätt plats, för får du inte jobbet kan de ju skriva in dig direkt!"

Vad jag tänker på - men inte han - är ju hur mycket bättre jag är på att hantera andras problem, och hur mycket lättare jag får att hantera mina egna om jag har annat att fokusera på. Förmodligen är det det största problemet - jag har för mycket tid över att problematisera, och för många eventuella val?

Ett jobb nu - så jag kan sluta fundera över om, vart och när jag kanske borde flytta, ett jobb med långa och hårda arbetstider och enbart kvinnliga kollegor så det inte blir någon tid över att trassla med karlar, ett jobb - så jag kan hyfsa av alla kanter på de där räkningarna som sticker ut lite här och där. Ett jobb - jag byter Frank(enstein) mot ett jobb - glatt och villigt!

Hej och tack - Frankattack!

 

Jonas

11 mars 2008 08:41

Alltid det där med jobb,men jag säger som jag brukar..De vet inte att de missar en rätt person heller tyvärr.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

vad svårt det är ibland att komma till skott med att skriva, trots att det finns massor som jag behöver skriva av mig? Den 4:e fick jag besked om att jag har ny chef till 100% som ska ge mig uppdrag på 60% och att min fd chef har 40% av min tid. ...

med komplett fullt upp. Nytt uppdrag samt därmed sammanhängande utbildning på jobbet, flytt till en betydligt bättre lägenhet men även besiktningar och extraaktiviteter, jul- och nyårsfirande med restriktioner, pappa som utsatts för bedrägeriförs...

om man precis kan kalla det för "bostadskarriär" när man flyttar från hyrestvåa till hyrestvåa? Men för mig personligen känns det ändå så, främst för att jag flyttar från tredje våningen med dyr utomhusparkering "i mån av plats" till marklägenhet med...

aldrig gjort anspråk på att vara ofelbar. Tvärtom är jag ofta medveten om att jag "borde" gjort annorlunda, bättre, mer, högre osv nästan av födsel och ohejdad vana. Därför blir jag nog lite extra stött när en person som jag en gång stod mycket n...

så innerligt tråkigt och oerhört opraktiskt att vara i isolering i väntan på provsvar. Mest opraktiskt var onekligen att jag hade typ ingen mat hemma, så igår satt jag och funderade ut att om jag åkte till affären strax innan den stängde vid 22, ...