en väldigt speciell radio i den lilla Escrutten .Det händer ibland att den väljer kanal själv. Alltsom oftast väljer den att brusa och spraka men igår när jag skulle taximamma mig lite gick den igång på en kanal som större delen av dygnet spelar det de kallar för "golden oldies" dvs musik från 60, 70 och 80 -talen. De delar frekvens med två mindre stationer och igår var det en av den som sände. Ur högtalaren (japp, jag kör ff mono*L*) ljöd en välmodulerad och eftertänksam stämma, en som talade med värme och innerlighet. Det han sa - eller snarare citerade gik mig djupt i hjärtat. Det var inga nyheter, jag har hört det förut men just där och just då var det en upplevelse.

En del av er kommer nu av olika anledningar att gå i taket med en smäll för det jag talar om är ett Bibelcitat ur 1 Korinthierbrevet. Men tänk bort sekterismen, tänk bort bokstavstroendet och svartkapporna, tänk bort det som ni ser som religiöst svamleri, tänk gärna bort själva ordet Gud och se bara innebörden av texten. Tänk kärlek - kärlek till nästan, den ovillkorliga. Håll i er - eller klicka vidare, för här kommer det:

Om jag talar alla språk, både i himlen och på jorden, men inte har kärlek till andra människor, så är jag med mina tomma ord bara en pratmakare som för oväsen.

Om jag kan profetera och känner till alla Guds hemligheter och allt som ska hända i framtiden, men inte älskar mina medmänniskor, vad gör jag då för nytta med all min kunskap? Om jag har trons gåva, så att jag kan flytta på berg bara genom att säga ett ord, men inte har tillräckligt med kärlek till andra så är jag ingenting värd.

Om jag ger allt jag äger till fattiga människor, och är villig att dö i min tjänst, men inte älskar dem jag är kallad att tjäna, så kommer mitt arbete inte att ha något som helst värde.

Kärleken är tålmodig, god och hänsynsfull, aldrig misstänksam eller avundsjuk, aldrig skrytsam eller stolt, och aldrig överlägsen, självisk eller fräck. Kärleken kräver inte att få sin egen vilja fram. Den är inte irriterad över andra, inte lättretad och den lägger knappast märke till när andra handlar fel.

Den är aldrig glad över orättvisan, men gläder sig när sanningen segrar.

Kärleken är trogen vad det än kostar. Den förväntar sig alltid det bästa, hoppas i det längsta och är beredd att uthärda allt.

Alla de andliga gåvor som Gud ger kommer en dag att ta slut, men kärleken lever vidare i evighet. En dag kommer gåvan att profetera att upphöra, de många språken att tystna och kunskapen att ta slut.

All vår kunskap och allt vårt profeterande är bara detaljer i en underbar helhet och har därför sin begränsning. När vi en gång ser den fullkomliga verkligheten, behöver vi inte längre dessa gåvor, som trots att de är underbara ändå är otillräckliga.

När jag var barn talade och tänkte och resonerade jag som ett barn, men sedan jag blev vuxen sträcker sig mina tankar mycket längre och jag har lagt av det som är barnsligt.

På samma sätt kan vi bara se och förstå en del av Guds storhet nu. Det är som spegelbilden i en orolig vattenyta. Men en dag ska vi se honom i hans fullhet, ansikte mot ansikte. Allt det som jag nu vet är ofullkomligt, men då ska jag veta allt precis som Gud vet allt om mig nu.

När allt annat går under finns tre saker ändå kvar - tron, hoppet och kärleken - men störst av dem är kärleken.

* Varför diskar jag aldrig färdigt, utan låter några saker ligga kvar och guppa omkring i det långsamt kallnande vattnet?

* Varför kan jag inte sluta läsa förrän boken är slut?

* Varför fick inte mina låååånga inlägg vara kvar igår, men båda de korta?

* Kan man ha en emotionell tvilling?

* Vad ska jag ha på mig imorgon på isfisket?

* Varför vill ögat ha mer mat än magen och varför äter jag alltid upp ändå?

* Vem har snott solen, jag har inte sett den på flera dagar?

* Hur gör man för att klippa naglarna när man har nagelfobi och inte känner nån manikyrist?

* Varför är sequels ALLTID sämre än den första filmen/boken?

Edit: *Varför kommer jag aldrig ihåg alla sakerna jag ska handla, trots att det bara är tre eller fyra?

Jag vet, jag vet....jag HAR inget liv.......