har slunkit ner i min hals ikväll.

Men det är inte mina egna sorger jag försöker dränka - det är sorgen över hur en vän till mig behandla(t)s av någon han tror står honom nära. Sorgen över hur någon jag en gång tyckte väldigt mycket om, och senare trodde och hoppades mig kunna vara vän med, utnyttjar och manipulerar, utgivande sig för att vilja någon annans bästa men innerst inne själv få en vinst av det. Det suger.

Det suger big time.

Dessutom faller med den insikten flera pusselbitar på plats. Pusselbitar som för mig tidigare varit helt ofattbart kantiga och uppkomna liksom ur intet, i någons händer som använde dem, inte som pusselbitar utan snarare som kaststjärnor gentemot mig. Pusselbitar som jag nu inser bara kan ha kommit från en enda person - den person som skrattade ut mig fullständigt när jag försökte komma till klarhet med hur och varför, när jag själv inte förstod vad som hände och som slog ifrån sig det hela som "petitesser".

Men till syvende og sidst är det nog ändå min egen sorg jag dränker - den över hur fullständigt duperad jag kunde bli av någon som främst står sig själv nära och ser till sin egen vinning i allt som företas.......Beroende på vad man har för syn så finns det olika uttryck man kan använda: "Synden straffar sig självt" eller "What goes around, comes around". Jag önskar ingen människa ont, men den som använder andra som pjäser på ett bräde för att se vilka reaktioner som kan framkallas borde kanske själv få smaka på hur det är?

No more - du är härifrån och för evigt och alltid ute ur mitt liv.

kan det tydligen bli på en enda gång.

Dagen idag avlevererade inte en, inte två utan tre rejäla käftsmällar.

Tack för det, livet!

Och nu ska jag gå och vara "vakt" på discot som Ängelens klass ska ha.

Skitkul - helt i linje med hur dagen sett ut tidigare.

Igårkväll var jag väldigt trött, så trött att knappt orkade njuta av guldkornen, pärlorna, gottigheterna som jag lånade på biblioteket. Men inte en kväll utan att läsa en stund så jag kröp i säng med Zbigniew Kuklarz nya bok och hörde hur telefonen ringde ute i vardagsrummet - äntligen ringde Flinuz till Ängelen tänkte jag och fortsatte läsa. Nån minut senare ringde det igen, och efter ytterligare fem minuter en gång till. En snabb titt på klockan avslöjade att det var past Ängelens bedtime så jag krälade mig ur sängen, drog upp dörren och stönade "de va ett jääääla liv" - fick till svar att hon skulle sluta och lägga sig "snart".

Jodå, det hördes att hon gjorde det - bestyren framför sminkspegeln i badrummet är nästan lika omfattande vid läggdags som på morgnarna men ganska omgående smällde hennes sovrumsdörr igen och jag lade Zbigniew på hyllan och tvärsomnade.

Men väcktes av en telefonsignal nån gång kvart över jävla mitt i natten. Alla ni som nån gång väckts av en telefonsignal vet hur adrenalinet rusar till, så pass att det nästan sprutar ur näsborrarna när man kastar sig ur sängen för att svara. Man vill svara snabbast möjligt för att inte den nödställde i andra änden ska hinna dö liksom.......och för att inte hela huset ska vakna av helvetesoljuden från telefonen.

Stressad svarade jag: "Hallå, det är Catten"

Manlig röst i mitt öra: "Hej"

Jag: "Hej"

Han:"Hehehe"

Jag: "Vem är du" - i tanke att det var någon vän till Ängelen

Han: "Ja, alltså......."

Jag: "Vad vill du?"

Han: "Näää..alltså, det är du som ringt till mig"

Jag, skrattar kort: "Nä, verkligen inte- du ringde upp!"

Han, dröjande:"Jomen, alltså, jag kom just hem ifrån Uppsala och då var det här numret på min telefon, så du har ringt till mig" Lång paus."Eller det kanske var en felringning?"

Jag: "Eftersom jag inte vet vem du är, och du uppenbarligen inte har nån koll på vem du ringt till så var det förmodligen det. Och du tyckte att det kändes angeläget att ringa upp ett helt främmande telefonnummer så här dags?"

Han: "Jamen jag kom ju just hem och då var det här numret på min telefon så då ringde jag."

Jag: "Jo, jag märker det men ingen här har sökt dig så du kan radera det här numret:"

Han, irriterat: "Jaja, jag ska radera det."

Där avslutas den något underliga nattliga konversationen, och jag kan inte låta bli att undra över att HAN, som ringt upp mig vid denna okristliga tidpunkt på dygnet, blir irriterad........Alltså, visst kan man vara så obotligt nyfiken att man har "skvallerbytta" på sin telefon så man ser vem som ringt. Man kan också vara så obotligt nyfiken att man kollar den när man kommer hem mizzinazzen. Men kan man vara så pass obotligt nyfiken att man MIZZINAZZEN  sätter sig och ringer upp ett för en själv helt obekant telefonnummer ba'fatt kolla vem som har det?

Nä - då är man en degenererad mjölbagge i min åsikt. Det finns ju med den nya tidens teknik massor av sätt att ta reda på vem som har ett visst nummer om man känner att man måste veta det omgående utan att verkligen RINGA det!? Visst, om jag haft en "skvallerbytta" och på den vid min hemkomst sett att min själs älskade, något av mina barn eller mina föräldrar gjort upprepade försök att få tag på mig hade jag förmodligen ringt upp även om timmen var sen, men till vilt främmande människor - ICKE!!!

Ja, jag är lite sur fortfarande, det tog mig en halv evighet att få adrenalinnivån normal och kunna somna om så jag är trött som en gnu. Ikväll har Ängelens klass Valentindisco och gissa vem som ska vara där som "vakt". Intressant nog är vi hela fem föräldrar av uppskattningsvis femtio stycken som erbjudit oss att närvara så det hela kan genomföras så förmodligen blir det en sen kväll för oss. Vill nåt pucko ringa mig mizzinazzen inatt så går det alltså bra.*sucka*