Direktlänk till inlägg 8 december 2008

Berg- och dalbanan genom

Av Catten - 8 december 2008 15:09


livet fortsätter och fortsätter....och en himla tur är väl det? Tänk om allt var slätstruket gråttgråttgrått eller enbart skimrande lyckoråwsa - det förstnämnda kan ju låta oerhört tragiskt och det senare helt underbart, men nånstans här inne i förvirringen är jag ändock övertygad om att inget av det är det optimala - jag tror på en blandning. Även om man kastas mellan hopp och förtvivlan och bitvis inte förstår det minsta dugg. Människor - både nära och perifera, försvinner och dyker upp igen, nya kommer till för kortare eller längre tider.


Det som ena dagen kan känns som det enda möjliga, ja till och med det optimala kan nästa dag vara ett fullkomligt otänkbart alternativ.Under tidsperioder är det fullkomlig stiltje och det känns som om man hamnat mitt i orkanens öga, andra dagar är man inne i den där orkanvirveln och kastas runt med full styrka. Ena stunden är allting upp och ner, nästa faller alla bitar på plats med ett öronbedövande dån.


Hoppas nu inte på för mycket bara - det gör inte jag =) Jag kommer nu inte att skriva att jag som genom ett trollslag försonats med exet, funnit en ny kärlek, fått ett jobb, vunnit på lotteri,sluppit min allergi och förärats med en utlandsresa av någon okänd välgörare. Nej riktigt så fantastiskt är det inte - men eftersom jag är måttfullheten personifierad vill jag ändå berätta att jag efter att ha funderat allvarligt på om jag ska tvingas reflektera över att dra upp mina bopålar för att överhuvudtaget kunna finna ett nytt jobb och försörja mig trillar det plötsligt in en hel radda - nja, det var ju att överdriva, men ialla fall flera stycken jobb som jag mycket väl skulle kunna både tänka mig att ha och vara kompetent för - ett av dem tilll och med i min egen lilla byhåla!


Så idag har jag svettats över att skriva ihop representativa personliga brev och korrekta CV, skrivit och skrivit om, gnuggat de imaginära geniknölarna och försökt komma på var jag jobbat och under vilka tidsperioder, funderat över lämpliga referenter och slutligen lyckats få iväg hela tre olika ansökningar. Det känns som en alldeles fullkomligt rimlig arbetsinsats idag och nu vidtar den värsta delen av jobbsökandet: väntan!


Som ordspråken säger: "All vår väntan bliver svår" och "Den som väntar på något gott väntar alltid för länge" - jag har ju redan tidigare påtalat här att just vänta är det jag är absolut allra sämst på och jag känner redan orosfladdret i magen. Negativism är jag alls inte måttfull inom och tankarna finns där, tänk om jag inte får något av de här jobben heller - vad gör jag då? Underligt att jag är så där negativ ändå - saker och ting har ju en underlig förmåga att kunna lösa sig in the nick of time för mig men det ligger väl förmodligen i min personlighet - i mitt undermedvetna kanske jag trivs med att ha magkatarr? =D


 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Catten - 12 januari 2021 20:59

vad svårt det är ibland att komma till skott med att skriva, trots att det finns massor som jag behöver skriva av mig? Den 4:e fick jag besked om att jag har ny chef till 100% som ska ge mig uppdrag på 60% och att min fd chef har 40% av min tid. ...

Av Catten - 1 januari 2021 20:18

med komplett fullt upp. Nytt uppdrag samt därmed sammanhängande utbildning på jobbet, flytt till en betydligt bättre lägenhet men även besiktningar och extraaktiviteter, jul- och nyårsfirande med restriktioner, pappa som utsatts för bedrägeriförs...

Av Catten - 23 november 2020 13:52

om man precis kan kalla det för "bostadskarriär" när man flyttar från hyrestvåa till hyrestvåa? Men för mig personligen känns det ändå så, främst för att jag flyttar från tredje våningen med dyr utomhusparkering "i mån av plats" till marklägenhet med...

Av Catten - 19 november 2020 16:13

aldrig gjort anspråk på att vara ofelbar. Tvärtom är jag ofta medveten om att jag "borde" gjort annorlunda, bättre, mer, högre osv nästan av födsel och ohejdad vana. Därför blir jag nog lite extra stött när en person som jag en gång stod mycket n...

Av Catten - 8 november 2020 17:25


så innerligt tråkigt och oerhört opraktiskt att vara i isolering i väntan på provsvar. Mest opraktiskt var onekligen att jag hade typ ingen mat hemma, så igår satt jag och funderade ut att om jag åkte till affären strax innan den stängde vid 22, ...

Presentation


Fortfarande lurvig - och rund igen:)

Fråga mig

2 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4
5
6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16
17
18 19
20
21
22
23 24 25 26 27
28
29 30
31
<<< December 2008 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Gästbok


Ovido - Quiz & Flashcards