Hela den här dagen har bara handlat om gräs. Det växer nämligen så att det knakar - det är antagligen välgödslat på benfarmen....

Det var med gräset i tankarna jag gjorde en rivstart och slog mitt personbästa, 14 minuter från sovande till att vrida om nyckeln i tändningslåset på Escrutten. I och för sig med mackan i näven och théglaset stadigt parkerat i papperskorgen MEN jag hade åtminstone frukost med mig! Trafiksäkerheten hos en nyss djupt sovande Catt ska vi kanske lämna därhän *ryyyyser* Fast hade min lillefar läst det här hade han lett i mjugg och inte förundrats alls.

Gräs ja, det växer som sagt och idag har jag fortsatt att utveckla min (o)kunnighet inom gräsröjandets ädla konst. Herr R har en teori och den går ut på att det i varje gräsrot finns en förutbestämd mängd gräs som bara SKA upp - växer det inte i högsommarvärmen så växer det desto mer på höstkanten. Jag är böjd att hålla med honom, trots att jag rent förnuftasmässigt inser att det förmodligen inte ligger till så, så börjar jag undra när gräset jag klippte i måndags nu snärjer sig runt mina fotleder igen. Magiskt märkligt.

Lite då och då dimper det ner mail i min inkrog - för det mesta är det folk som vill roa mig lite och skickar vidare kuliga bilder, roliga historier eller vackra bildspel - i värsta fall är det ett sånt där kedjebrev med skyddsänglar och jaddajadda som man tvunget måste skicka vidare för att inte förlora sin älskade/bli fattig/få smittkoppor och böldpest eller nåt liknande. Tyvärr är jag skrockfull nog att inte våga kasta dem där de hör hemma bland annat skräp utan fortsätter att passera runt dem. Dumt av mig - för det innebär ju att jag förr eller senare får tillbaka dem igen....

Men idag fick jag ett mail jag blev sorgsen av. Innehållet i det var fullständigt oväntat och omvälvande. Massor av tankar far genom mitt huvud och det finns liksom inget jag kan göra. M - jag tänker på er!*kramar*

Nåt annat jag tänker på är helgen - i fredags inbjöds jag att bevista en jaktsmässa och min omedelbara tanke var: som OM liksom! Att studera nya innovationer för hur man ska mörda små oskyldiga djur är väl knappast vad jag betraktar som helgnöje men jag har tagit mig en funderare på det trots allt, tror jag ska ta med P17 på en liten utflykt! Han kan behöva komma iväg  ett tag och jakterigrejer är ju hans stora intresse och för honom "offrar" jag mig mer än gärna omomomomomomomomom jag kommer iväg från den där urnnersättningen jag lovat stå för på lördag.......Det är mycket nu!

Bestämt tror jag att den döda fågeln i min ugn kacklar att den är färdig nu? Den börjar lukta som det iallafall.......tur man inte äter skinnet för det har milt sagt "fått färg" vid det här laget! Ett års hushållsutbildning räckte visst inte......

har jag bara ingen arbetslust - idag var en sådan dag. Backlash efter fredagsnatten och en i övrigt händelselös helg? Söndagens mest överraskande event var att P17:s flickvän slog oss båda när vi spelade spel - nog sagt om det! *hatar,hatar att förlora*. Gårdagen bara försvann - mest i tvättstugan med torktumlare som vägrade fungera vilket resulterade i att jag idag gick till jobbet i mysbyxor :(

Inte vet jag, men jag vet att sådan dagar är det bra att ha en kollega som herr R. Han led av undefär samma syndrom som jag idag och passade därför på att inhandla frallor till en helt arbetstidsvidrig eftermiddagsfika. Han är en riktig filosof den där R, med en hel massa tänkvärdheter i sin ryggsäck. Väl vetandes om hans hemliv blev jag glatt överraskad över hans inställning: oavsett vad som händer, och har hänt så måste man fokusera på det som är positivt i livet! Så rätt han har och så skönt det vore om fler tänkte som han. Jag själv inbegripen.

Fast idag är jag positiv och har varit det i flera dagar, ja nästan en vecka om jag inte räknar fel. Det händer en hel del kul nu faktiskt och det blir ju såklart en positiv spiral av det. Ju mer bra - desto gladare = ännu mer bra. Enkel matematik kanske, när man väl kommit på det? På tal om matematik brydde vi våra hjärnor något alldeles oerhört idag när vi skulle räkna ut hur mycket olja vi skulle slå i bensinen till röjsågen. Jag fick nämligen rådet i helgen att inte tro att jag är så himla bäst så igår och idag har jag givit mig i kast med något jag suger fullständigt på: gräsröja. Gaaaaah!!

Den är tung, den låter illa, halkar omkring med egen vilja och bara för att göra allting mycket jävligare så är den säkert gjord för högerhänta också. Högerhänta MÄN vill säga, för jag är fortfarande inte anatomiskt korrekt utformad för att ha den där selen på mig - den tenderar att successivt glida åt någotdera håll, typ nerför kullen liksom......Men skam den som ger sig, jag har lik förtvivlat snurrat runt gravsten efter gravsten, ömsevis jordbränt och ömsevis lämnat långa tussar efter mig. Men jag fick beröm av herr R ändå *L* "För du försökte ju faktiskt".

Försökt har också Ängelen gjort idag - färga sitt fejkblondinhår blått vill säga. Håret är inte lika blått som badrummet, om jag får säga min ödmjuka mening. Handfat, toalett, golv och väggar därinne är numera prickiga enbart därför att nuvarande pojkvännen säger att han påminns om Ängelen när han hör sången "Flickan i blått". Vad gör man inte för kärleken?