nånting någonsin kunde bli som man hade tänkt sig det?

Det där mötet blev ens inte av i torsdags och när det väl blev igår så...ja, inte slutade - eller ens började det som jag hade planerat. Det är svårt när anden är svag och köttet villigt. Eller nåt.........Nåväl - lite blev det sagt ialla fall och jag fick löfte om att skriva i stället - som väl är så vet ju de som bryr sig om mig att jag är bra mycket bättre på det än på att prata om vissa saker. Skrev gjorde jag också - halva natten för att få till de där bitvis jävligt eleganta formuleringarna som jag filat på ett bra tag. Naturligtvis ångrade jag mig så fort jag klickat på "skicka", kom på saker jag skulle lagt till, dragit ifrån eller sagt på ett annat sätt. Men nu är det gjort och jag tror att det kanske, förhoppningsvis kommer nån form av reaktion på det...

Pratat i telefon har jag också gjort - samtalet i torsdags natt var bra och fint på alla sätt och vis, det ena igår roligt men det andra/senaste/sista ska jag försöka göra mitt bästa för att glömma bort. Det var i en djupare bemärkelse fullständigt meningslöst och ....tja, egentligen ganska elakt? Inte avsett att vara det - men ändock. Något som gör mig smått fundersam är vissa låtval och formuleringar - vad vet absent friends om hur mitt liv och leverne ser ut idag? Betydligt mindre än vad som förmodligen tros..... Nåväl - apologie is accepted och det är bara att trampa vidare.

Ikväll ska jag trampa hem till E för ytterligare en trivsam kväll med sällskap, mat och samtal - vi blir en flock till att börja med, men känner jag oss rätt så är det E och jag som lär hålla ut längst och det innebär att vi får "egentid" över till att prata om det där vi har gemensamt och behöver ventilera så ofta som möjligt....*längtar*

ska det visst finnas en film som heter. Jag vet inte om jag sett den (heller) men jag misstänker starkt att det är fan så mycket roligare att vara sömnlös där än i byhåla?

Visserligen känns det som om jag har sovit nog de här sjukdagarna för att täcka kommande 14-dagarsperiod men trots det är det riktigt obehagligt att inte som tidigare kunna lägga huvudet på kudden, tänka mig att jag ska läsa några sidor i den senaste låneboken (fn Sara Kadefors) och sedan tvärslockna. Tyvärr måste jag citera Peter Dalle: Det är mycket nu!

Om inte tankarna farit runt likt Qichotska väderkvarnsvingar hade jag förmodligen bara läst några fler än de sidor jag tänkt mig innan jag lade igen ögonlocken över de blågrågröna med vallonringarna. Imaginära väderkvarnar kan vara bra mycket mer svårbekämpade än reella och inatt när jag i mitt oroliga sinne repeterar repliker och spelar upp tänkbara scenerier skapar jag bara fler och fler sådana. Inget av de scenarion jag kan tänka mig känns som det optimala - oavsett reaktion så kommer slutresultatet att bli detsamma: ut ur mitt liv försvinner någon som funnits där, om än sporadiskt, under drygt ett halvårs tid.

Det är svårt att sova inatt med den vetskapen.......

energiutbrott som resulterade i brödbak var ett förebud om tillfriskanande....fysiskt åtminstone ;-)

Imorse - eller nja, vid tiotiden - vaknade jag feberfri och utvilad, rentav hyfsat pigg! Trots mediokert väder, dvs ösregn hela dagen är jag så nära sprudlande energi som en gammCatt kan komma. "Rastlös som en hundvalp" är det uttryck som kommer för mig - ett citat från gamla goda Danielsson&Pekkanini (btw: är det någon som har LP:n och vill rippa och skicka ;-)) och jag har vankat och vankat så långt som nu en trerummare på knappa 70m2 tillåter vankande. Funderade återigen på ommöblering ba'fatt få nåt att göra men insåg att både rummet och orken ändock har sina begränsningar.

En rejäl storstädning eller röjning nånstans är också något jag med glädje skulle sätta tänderna/tassarna i och det funkar ju inte heller så himla bra i mitt boende som inte innehåller mycket mer än det jag tog med mig i flytten för två år sedan. Att kasta en smörkniv eller två är ju inte mycket till röjning liksom? Pizzakartonger och pantburkar lider jag också en sorglig brist på, böcker kastar man INTE och de kläder som finns i min garderob är de jag behöver för att skyla min kropp efter arbetstid.

What to do? Jag har bloggat här, och jag har bloggat därborta. Läst de av era bloggar som uppdaterats sedan igår *L* och försökt babbla lite på olika ställen men nu är det ju så pillemariskt inrättat att folk i gemen befinner sig på arbetsplatsen så här dags och därför inte har tid för en bubblande Catt. Nåväl - det är väl bara att försöka härda ut till klockan är 16.30 och jag ska åka hem till H - det är EONER sedan vi träffades och det har varit en flytt sen sist. Gissa om jag är rent horribelt nyfiken?

Kaffe är väl knappast det jag behöver just nu för att lugna ner mig, men det känns som en lagom sysselsättning i brist på annat......I fredags med brännhet panna och värkande leder trodde jag aldrig mer att jag skulle känna det så men nu läääängtar jag till jobbet! =)

för tidigt - än finns det liv i Cattrackan!

Inte så överdrivet mycket i och för sig, men bäst vad det är sprattlar jag till i ett rastlöshetsryck och tar tag med något genom feberdimmorna. Nääää.....det där var en överdrift, jag har varit feberfri sedan i eftermiddags faktiskt och har tom bakat bröd....Lätt bröd, bara klafsihop och in i kall ugn men ändå - ett friskhetstecken att orka göra något mer än att förflytta sig mellan soffa, säng och dator. Ute har jag varit också - i den orangea regnrocken och med spiktramp/stålhättestövlarna - ända bort till ICA cyklade jag för att köpa nåt alldeles onödigt *rodnar*

Att jag var helt slut som människa när jag kom hem gjorde inte så mycket, jag tröstar mig med att jag fick lite frisk luft och det är bra för sjuklingar! Imorgon tänker jag satsa på att vara feberfri HELA dagen och på onsdag ska jag gå och jobba. På torsdag ska jag ha ett möte som kommer att göra ont men som är direkt livsnödvändigt att klara av innan det blir ännu värre. Nej, jag ska inte ta cellprov, det är faktiskt snäppet värre och lika nödvändigt men det skjuter jag på ett tag till.

Nu ska jag vältra mig i säng trots att jag är öm i hela kroppen av att ha legat alldeles för mycket den senaste tiden - men så länge jag inte kan komma på hur jag ska hänga kvar när jag sover hängande i knävecken i garderoben får det ju bli sängen - har hellre ont i ryggen än huvudet...Natti på er, slöfötter i alla läger!

Dags för gnäll igen - du/ni som till äventyrs inte orkar med det ombedes vänligen hålla för ögonen tills dess att texten är slut:

Feber på femte dagen. Feber, yrsel och ledvärk. Inte bra. Ingen ork. Ingen fästing heller. Bara feber och jättetrött! A påstår att det är influensa, barnen på dagis har nåt liknande....Jaha, men jag är inte, har inte och jobbar inte med barn? Kanske är det som Koalan föreslog; ebolavirus? Lika obotligt är det i vilket fall. T påstod att man inte "fick" ha feber mer än fyra dagar. Säg det till febern för racksingen, inte kan jag hjälpa det? Käka febernedsättande tar ju bara bort symptomet, inte orsaken? Förvirrad. Lite feberyr men försöker ändå hålla ihop mig. Orkar inte. Går och sover några timmar till!

Sådär, nu är svamlet och gnället över, ta bort händerna från ögonen, gå ut i världen och gör lite nytta ni som orkar! =)

lider inte naturen av i någon större utsträckning just idag. Det fullkomlig VRÄKER ner regn och det känns bra - det ger mig en anledning att stanna inne exakt hela dagen. Jag har snus så jag slipper försmäkta och det finns en del matrester sedan tidigare i helgen som jag systerligt delar med Pumakatten (hon tar köttfärsen och jag grönsakerna) så låser vi dörren och gonar ner oss... på lite olika ställen dock, eftersom hon är så jämrans allergiframkallande =(

Hon har parkerat sin ganska taniga kropp på yllekragen jag fick av lilla mor i födelsedagspresent och har använt exakt en gång. Men den var bra att kunna plocka fram i går kväll så M kunde lindra sin magvärk med den och nu har den som sagt en annan funktion: som kattsovplats. Min betydligt mer voluminösa kropp kräver större liggplats, jag har pendlat mellan soffan, sängen och datastolen utan att finna någon ro på nån av platserna. Ändå känner jag med all (o)önskad tydlighet att jag fortfarande har feber. Är inte förkyld och har ingen fästing och för övrigt inga andra symptom alls. Bara feber - märkligt? Men jag är ju nu en gång för alla rätt märklig.....

Mäktigt märkligt var det att återupptäcka http://www.youtube.com/watch?v=Q4JzTSIbmmY&NR=1  m.fl

 Det är nostalgitrippar på hög nivå! Inte för att jag behöver dem just nu, egentligen.....men det är som "tigerjakt": du kan inte gå runt det - du måste gå igenom det! *L*

Torka var det ju jag inledde det här med - vad jag skulle komma till var att jag pratat så mycket i helgen att jag egentligen inte har nåt att säga idag, jag måste grunna lite på allt som sagts! Ska nog fortsätta på den där listan jag började med....inte för att jag är helt inne på dina lite "spooky" grejer M, men det kan ju inte göra nån skada? ;-)

för att kunna bestämma själv.....

Vaknade (nästan) av att min mobil började pingla den där oerhört irriterande signalen som innebär att någon ringer - det var min chef som undrade hur länge jag hade tänkt att de skulle vänta på mig *skäms* Jag minns inte riktigt vad jag svarade, men i stort sett gick det ut på att de tyvärr inte behövde vänta alls på mig och det verkade som om budskapet gick fram eftersom han avslutade med ett "krya på dig". Så missade jag ett studiebesök bl.a på Vadstena Kloster.....men å andra sidan så fick jag ytterligare en dos sömn. Vad jag än må lida av nu så är det iallafall inte sömnbrist.

Lyckades så småningom kräla mig in i duschen och parkera där en stund för att upptäcka att duschhandtaget (eller vad det kallas) också har en sjukligt blå färg. Ängelen som numera går under smeknamnet "Lilla Smurfan" föreslog att vi skulle använda aceton som färgborttagningsmedel men jag vet inte - det kanske tar färgen på vägg och golv också? Det skulle väl iofs inte vara någon större förlust eftersom Allbohus i alla badrum valt den där sjukligt gulpersikorosa nyansen som jag tycker är illamåendeframkallande men att ta bort den fläckvis är väl kanske inte ett smart drag?

Illamåendeframkallande var det också att käka ostkrokar och dricka latte till frukost, när man som jag inte käkat sedan två knäcke på frukostrasten igår. Osmart - men det fanns där och var lättillgängligt liksom! Nån dag ska jag bli vuxen och lära mig att käka klistrig fiberhavregrynsgröt med osötad lingonsylt och blåmjölk till frukost, kanske med en skiva barkbröd med 17%ig ost på. Det är ingen dag jag längtar till. Trots en protesterande mage sitter jag och funderar på om jag har nåt gottigt hemma att placera i den bake-off baguette jag har i frysen eller om jag måste tvinga min febrigt motsträviga kropp ut i friskluften.

Alternativet skulle ju vara att hotmuta Ängelen till att masa sig till butiken - men hon har Fritidsgård ikväll och förmodligen inte tid att käka med mig alls ! Moahahahahahaha.....då blir det mer baguette till mig!

Idag var det alldeles mörkt ute när mobillarmet pinglade till vid 5.30 Hu, nu är hösten här tänkte jag och kände mig osedvanligt ruggig.

Ruggig fortsatte jag att vara - medan jag vadade i Åsnen för att hitta insuget till det icke fungerande vattenledningsystemet, medan jag klättade i och ur brunnen där pumpverket är placerat, medan jag for fram och tillbaka för att få vatten till mina blommor. För tro det eller ej, i Småland har det varit så pas torrt på sistone att det måste vattnas idag.Blidde kall, kallare, kallast om tassarna och frös som en dränkt Catt - jag som annars sällan fryser. Ju mer dagen fortskred desto ynkligare blev jag.

Det pirrar i lederna, jag är yr och har ont i huvudet - bara att konstatera: jag är sjuk! Naturligtvis just nu, ba'fatt det är personalresa imorgon!? Typiskt, men jag ska nog visa den där febern vem som bestämmer, jag ska krypa i säng omgående, dra ett helt gäng filtar och täcken över mig och sovasovasova i 190 knyck och därmed vakna frisk imorgonbitti - det bestämmer jag!

Natti!