Det är jag ofta, på folk och företeelser men idag är det faktiskt enbart på grund av sömnbrist. Söndagen spenderade P17, hans flickvän och  jag (Ängelen dök upp lite senare) hos moråfar i godan ro med mat, mera mat och lite mat till - exakt så som det brukar vara. Vi tog en tur på den lokala loppisen och bara hyggede oss i största allmänhet.

Sen började det krångla. Kallt hade jag räknat ut att jag skulle utnyttja tre fysiskt välutvecklade och kompetenta ungdomar att hjälpa mig att storhandla mat på vägen hem - vägen hem går nämligen genom Sveriges procentuellt sett per innevånare räknat stormarknadstätaste stad. Så blev icke fallet då jag omigen lyckats åka och handla något på fredagslunchen och därefter så oerhört lämpligt lämnat kvar mitt betalkort i arbetsbyxorna.

Jag gillar verkligen mina skitiga Björnkläder, men åker på söndagsmiddag till modern i dem - det gör jag inte, så av storhandling blev det noll och intet! Efter det vidtog "hemhoppningen" - dvs stanna till hos exet för att P17 skulle hämta diverse pryttlar och pinaler han behövde för översovningen hos flickvännen som "bara" behövde hämta lite pryttlar och pinaler hos sin pappa innan de båda avlevererades hos hennes mamma. Väl hemma ockuperade Ängelen och jag varsin sittmöbel för att kolla in "Coyote Ugly" och i en reklampaus passade jag på att ringa P19 för att kolla läget.

 Läget är långt ifrån bra visar det sig och vi beslutar oss snabbt för att åka till Akutmottagningen. Medan man tappar sonen på ännu mera blod än det som pulserat ut genom hans näsa i hemmet, samt gör diverse för mig okända undersökningar kurar jag i väntrummet - tittar frånvarande på ett till synes oääääääääändligt program om ogräsbekämpning och genmanipulerad majs i Guatemala samt del 11 av 11 i nån serie jag inte ens hört talas om tidigare. Av någon säkert välmotiverad anledning finns ingen fjärrkontroll till tv:n så jag är stuck med vad SVT behagar visa en sen söndagskväll = repriser.

Klockan är sent när han kommer ut från mottagningen - fullständigt friskförklarad och tack och lov betydligt mycket piggare. Vi gör en nödproviantering på en närbelägen mack innan vi vänder kylaren mot byhålorna igen och jag är hemma sent. Så sent att jag faktiskt bara lyckas skrapa ihop 2.5 timmes sömn innan det är dags att kliva upp igen. Tungt. Och STORT grattis till mig, det är idag biskopens personal ska komma och hålla möte med oss inför visitationen - jag borde ha varit en aning lite mer skärpt känner jag - alla diskussioner försvinner ut i intet, jag har inte förmåga att nysta upp en endaste liten trådände och ens låtsas vara engagerad.

Jag åker helt enkelt hem - "offrar" några av mina surt förvärvade flextimmar på att åka hem och sova, för man kan ju inte VAB:a för 19-åringar =(. Slänger mig på soffan, får omedelbums en katt på mig, därpå ringer telefonen, sen får jag i snabb takt tre sms, sen kommer Ängelen hem med en kompis, så ringer telefonen igen, sen är vi vrålhungriga och måste äta och nu är klockan för mycket för en taktikvila.*sucka*

Nu ska jag fixa mig en latte och hoppas att den gör att jag slutar klippa med ögonlocken åtminstone några timmar - tills det blir "rimligt läggdags!