med inte mycket att sköta är det idag.

Skönt! Det blir lite annorlunda att vara umgåsig när man jobbar alla vardagar - helt plötsligt ska de sociala kontakterna skötas på helgerna och då kan det lätt bli lite mycket! Ett besök gick just - trevligt och babbligt i kubik, men massa deklarationssnack blev det - jag är tydligen inte den enda som "glömt bort" att hus har skiftat ägare under året som gått! *L*

Förhoppningsvis får jag ett besök till idag - av P, som jag bodde granne med när jag bodde i "rucklet" men som flyttade nåt år före mig. Idag skulle hon tillbaka till sina gamla hemtrakter och där må jag säga att Facebook fört nåt positivt med sig - det var nämligen där hon hittade mig igen så att vi nu kunnat uppta vår kontakt. Goda vänner och små sår ska man inte förakta sägs det, och det är sant - hon kändes förr i tiden som något av en själsfrände och jag hoppas att vi kan hitta tillbaka dit.

En annan "gammal" god vän som jag successivt återfår kontakten med är K på Färöarna. Vi har känt varandra sedan lågstadiet och är den enda sedan den tiden som jag har kontakt med, om än sporadisk. Varje sommar tar hon familjen med sig och gästar familj och vänner i Sverige och varje år har det känts..........kul, men lite underligt. Jag tycker om hennes man och barnen är rara, men det är ju K jag vill träffa och vi får liksom ingen "egentid" när familjen är med! På msn häromdagen sa hon till min glädje att i sommar ville hon gärna att hon och jag skulle få möjlighet att umgås själva. Det har jag tänkt många gånger - men inte riktigt velat/vågat föreslå av nån form av missriktad(?) hänsyn......

Hon jobbar i den genren jag var inom tidigare, och att vara sosstant på Färöarna verkar inte vara en bit enklare än att vara det i Sverige - hur man än vänder sig så har man ändan bak och utsätts för kritik av ena eller andra gruppen. Tyvärr verkade hon sliten och en aning uppgiven och jag håller alla tummar och tår för att hon inte brakar ihop på samma sätt som jag gjorde....längtar efter en ljummen sommarkväll på min balkong med en (eller tre) flaskor rödtjut och hejdlöst babbel om vad som varit, är och komma skall!

Komma skall tydligen en klassåterförening - det är horribla 25 år sedan jag gick ut högstadiet påstås det!! Märkligt - för så känns det inte alls, jag var väl sjutton förra veckan? Uppenbarligen inte, om inte annat så med tanke på hur gamla mina ungar är........Men nån klassåterförening blir det inte för min del - jag har sett "Klassträffen" och känner på mig att det kan bli EXAKT så patetiskt i vårt fall också. Jag hörde berättelserna från den som var för fem år sedan och det gjorde mig förvissad om att jag inte missat något. Jag är "hemma" i L-bo lite då och då, och bor inte längre bort än att de som vill kan kontakta mig även utan att ställa till med stort hallaballooo, men med tanke på med vilken eftersmak jag lämnade hembyn är jag inte säker på att jag vill bli kontaktad......smått ironiskt är att den kvinna som håller i återföreningen är den jag hade mest konflikter med, och som också innan dess var min allra bästa väninna.

Att få ett sms från henne med "förhoppning om att snart ses" känns direkt kontraindikerande när hon demonstrativt vänder bort blicken om vi skulle stöta på varandra på affären eller så - och dessutom inte hälsat på mina föräldrar på minst 15 år.....Jaja, jag är inte långsint (längre) men fjäsk är något som gör mig direkt spysjuk och ja...helt enkelt är det väl så att jag inte behöver dem? Jag skapar nya vänner allteftersom och tycker faktiskt inte om att bli bortkastad som ett hamburgerpapper när det inte passar andra längre - för att sedan plockas upp igen vid behov.

En vän är en vän är en vän - både in good and bad times liksom. Visst finns  det anledning till svackor i kontakten men det finns också gränser för hur och varför.....jag varken kan, vill eller orkar vara terapeut/underhållare när det är tungt och sedan inget värd när den andra/e är nykär eller på annat sätt "på topp" igen. Antingen finns jag - eller inte! Hård - ja, Catten är som Fantomen: Hård mot de hårda! *L*

Nu ska jag jobba på att bli ännu mjukare dock - dags för nåt att äta och jag kan inte lova att det blir nåt nyttigt!!=)

Klass 8:3 - 1982...Minns ni?