händer det saker - märkligt vore väl mitt liv annars?

Jag funderar bara ibland lite över vad som egentligen är "läsvärt"? Jag skulle ju lätt kunna sitta här och rabbla upp hur dags jag steg upp, vad jag käkade till frukost, lunch och kvällsmat, vem som ringde, messade, plingade på msn och hur dags - men jag tvivlar på att det vore intressant varken för mig eller er att se på pränt.....

Likaså antalet glas thé, huruvida det snöar/regnar/blåser eller inte....samtidigt är ju inte mitt liv nån teaterscen där enbart uppseendeväckande saker händer - och ändå kan jag inte låta bli att skriva - vissa dagar ÄR slow, det är bara så!

Intressantast igår var ändå ett plötsligt cashflow som tillät mig att åka till ett varuhus och för första gången på vääääldigt länge handla på mig ett lager basvaror utan att för varje vara addera i huvudet för att komma fram till en slutsumma som motsvarar vad jag har i plånboken. Och icke nog med detta - jag inhandlade spontant och i ett anfall av hagalenskap även en MP3spelare - bara till mig själv!! Det är en av de saker jag funderat mest över - hur musiklösa mina arbetsdagar skulle bli och faktiskt känt en viss vånda över....

Nu löste jag ju det problemet och får väl ta de ekonomiska konsekvenserna av min hetsshopping längre fram - ska "bara" få hit P17 så han kan få igång appamojängen...numera vilar jag tryggt i min förvissning om att jag inte måste kunna ALLT och prestera bäst inom alla områden utan överlämnar det tekniska till dem som har intresse av och kunskap därom....

Och nu ringde just hans "svärmor" och då passade jag på att bjuda hit hela surven - lite tacokäkande och babbel kan väl vara hur trevligt som helst en lördagskväll och med tanke på att de unga tu firar ettårsjubileum nästa måndag är det kanske på tiden att vi vuxna bondar en aning?

 Åsså kan det ju ta tankarna bort från ett mess jag fick igår om en anhållan om att "få förklara och be om ursäkt" - inte vet jag om jag är beredd att varken höra ursäkter eller ge förlåtelse, ett svek är ett svek är ett svek - men nånstans långt bak i min reptilhjärna pinglar en liten påminnelse om att jag förutom att försöka efterleva Å:s nyårslöfte om mig att jobba på att vara snäll så har jag också lovat mig själv att inte vara så satans långsint - främst för att det egentligen mest drabbar mig själv när jag går och ältar och muttrar över oförrätter så jag är nog benägen att kunna ge efter där - men våndas ett tag ska personen ifråga nog ändå få göra *ler lite halvgrymt*