Jag har större delen av mitt liv varit en löjligt principfast människa, och skapat mig massor att förutfattade meningar. Det kunde räcka med att en för mig ny människa öppnade munnen och kväkte ett yttepyttigt litet sekundsnabbt någonting som jag i min överhöghet inte uppskattade, så var hon/han stämplad. Det kunde räcka att en person såg ut på fel sätt, så var den för all framtid exkluderad ur min närhet. När alla andra gick och såg "Rambo" och "E.T" vägrade jag styvnackat, våldsglorifiering och bidrag till multinationella översittarmiljonärer ställde jag MINSANN inte upp på!!

Som tur väl är så har jag mjuknat, mjuknat avsevärt sedan dess. Våld är fortfarande inte underhållning, men visst slikner det ner en och annan Hollywoodsk storfilm, jag dömer inga hundar (eller katter) efter varken håren eller bristen på hår och människor som säger sådant som inte överensstämmer med min uppfattning kan ju faktiskt ge mig nya infallsvinklar....

Vissa förutfattade åsikter har jag haft svårare att göra mig av med men si! de är aldrig försent! I lördags bevistade nämligen M och jag en pubafton här i Byhåla. Jag har iofs aldrig sagt att jag aldrig skulle gå på en sådan, men jag har inför min inre blick sett gruesamma scener därifrån. Vi slapp alla sådana scener - pinsammast var nog faktiskt jag som försökte betala för ölen med ett kort som inte accepterades av maskinen och tillslut fick lov att skriva upp mig med namn i en liten bok, och nöja mig med en stackars öl under hela kvällen :( Möjligtvis var jag också pinsammast på dansgolvet, jag lider ju inte av någon överdriven grace när jag rör mig men det bekymrar mig sällan - jag gillar att dansa alldeles för mycket för att skämmas. Vi till och med buggade, M och jag - tack för det! =)

Lite sekundsnabba skämmigheter dök också upp: när jag ohämmat pratar med folk och säger skämt som de inte uppfattar som skämt. När P20:s kompis dyker upp i dörröppningen, får ögonkontakt med mig och hans ögon blir tefatsstora och han vänder i dörren. När jag sitter och vrålspanar på en man som jag tycker skulle vara ett ypperligt försök för M och hans kompis får syn på mig och gör mannen uppmärksam på mitt stirrande och de båda brister ut i skratt. Hmmpf.....är de inte till för att tittas på liksom, de små godingarna?

En annan sak jag har en (förutfattad) bestämd inställning till är att det är viktigt att rösta - i alla val. Vi har en demokratisk rättighet och den ska vi utnyttja, om inte annat  så till att rösta blankt och därmed visa vårt missnöje! Mmm....i går var det kyrkoval och jag drog in i det längsta på att gå iväg, av olika anledningar. Så står plötsligt Änglen i dörren, trött, hungrig och sjuk (som ALLA gånger hon kommer efter sin pappaperiod *muttrar*) och i enormt behov av mammeri. Ovanpå det ringer P18 och är i ytterligare beråd över fd flickvännen som jag vid det här laget är beredd att om inte lyncha så i allafall hugga ett rejält tag i nackskinnet på och skaka lite vett i. Och hoppla så var klockan över 20, vallokalen stängd och röstningen till ända.

Min inställning är fortfarande den att det är viktigt att finnas till för sina barn.......