mängden bagage jag kånkade upp för trappan nu ikväll skulle man kunna tro att det är jag som varit ute på låååång semester i utomlandet. Hassegu vad jag samlar på mig, jag är som en hamster - tur att jag inte samlar allt i  kinderna eller i en påse på magen!

Mycket har det varit, dagarna hos Hjärtat var som dagarna hos Hjärtat alltid är: himla fina! I torsdags taxichaufförade han sig som sagt med mig ner till min födelsestad Karlskrona där jag klev på tåget för vidare befordran till Klippan via Hässleholm. Där möttes jag av den lilla behändiga människan/"chefen" C och så anträdde vi en av de mest vindlande bilresor jag någonsin varit på - möjligtvis att färden upp till Yosemite var en aning mer omtumlande, men det är så knappt!

Vi åkte serpentinväg upp på Söderåsen, längre och längre ut i skogen - så pass förtvivlat långt ut i mörkret att jag till slut började misstänka att marknaden på Fredriksdal i själva verket var en täckmantel för att kunna kidnappa mig till en suspekt skånsk sekt som verkar i lönndom....Tack och lov var det inte så - inte riktigt ialla fall - om man inte räknar husdjursdyrkan som en sekt.

Tre ljuvliga voffar, fem ullbolliga kissekatter, tre myskankor, en flock höns och några hästar som jag (på gott och ont) aldrig såg skymten av finns på gården. Där finns också två fina ungar, en man och hans sågverk och en lada med innehåll och tro mig Hjärtat, som samlare betraktad är du INGENTING mot I!! =) Rara ungen H upplät utan gnäll sitt rum till den småländska tanten och skönare säng har jag nog aldrig sovit i. Att jag varit totalt slut som superstar varenda natt när jag trillat kull har förmodligen också bidragit till den goda sömnen!

Om Fredriksdal har jag bara en sak att säga: UNDERBART!!! Stället i sig är en romantisk dröm, julsmyckat blev det väl ungefär det x 1000. Där finns en herrgård med tillhörande utyggnader, en engelsk park och ett stadskvarter med diverse butiker. Vår lilla bod var placerad mitt i stadskvarteret, på kullerstensgatan, granne med ljuvliga chokladpraliner, spettekakor och brända mandlar som retade mitt luktorgan hela helgen. Om brända mandlar måste jag dock säga att de doftar godare än vad de smakar.

Lite dåligt utbud av instant ätbar mat var det tyvärr - vi har ätit äkta skånsk äggakaga med stekfläsk tre dagar i rad. Inte alls o-gott första dagen, men i söndags var det lite.........enformigt!? Annars såldes nog i stort sett allt man man kan önska sig och en hel del man inte visste att man önskade. Ost, kakor, (hjort)korv, sill, bröd, glögg, godis, honung, blommor, thé och hantverk av alla de sorter. Jag tog en hel del pausrundor på området under de här dagarna och jag tror ändå inte att jag såg allt!

Prata har jag fått göra - med råge! Jag kan även rekommendera utställar/torgmadamesyrket ur ren dejtingsynvinkel: I lördags kom en man och uppmanade mig att komma till det som enligt lokalkunninga är ortens "köttamarknad" och dansa, i söndags slängde jag o-klokt nog käft med en annan karl som stod och betraktade vår monter en god stund innan han väl kom fram. Jag frågade om han såg nåt spännande som han var intresserad av och han svarade helt sonika "dig".

Tack och lov är jag ju inte helt tappad så jag påtalade att jag till skillnad från varorna inte var till salu och uppmanade honom att köpa honung eller marmelad istället - mycket sötare än jag. Innan han hann svara på det kom hans kvinna ikapp honom och det var väl kanske tur det - men köpte nåt gjorde han tyvärr inte :( Gott om danska besökare har vi haft, de borde ju vara köpstarka kan man tycka iom kronkursen men icke då - de verkar generellt sett anse att Sverige numera är ett u-land som helst ska skänka bort sina varor?

En dansk man smakade och smackade på alla sorters kryddhonung innan han kraftfullt fastslog nåt i stil med "Naa, men saa ska jeg fanden i meg ta hjem och laeve saanden daer honning" - han var alttså biodlare och honungsproducent själv och "snodde" idéer av oss......Någon annan provsmakade och berömde de italienska produkterna och berättade sedan att "när jag åker till mitt hus i Toscana ska jag åka över till Sicilien och köpa dem på plats".

Vi bistod med julklappstips, till exempel en "Söderåspåse" med produkter från tre olika företag och ett "trrrrätrrråg" (ja, man uttalar det så i Småland!!!!) med andra mathantverk i - ett ungt par tittade länge på påsen för 195:- innan de beslutade sig för att trrrråget för 300:- hade "ett mycket bättre pris". Om inget annat så har jag iallafall lärt mig att det inte på något vis går att göra en generell bedömning av vem som köper vad och för hur mycket. En himla glad extraevent var ju också att GladaKatarina (se länklista) kom och hälsade på - ännu mycket mera babbel blev det - me like träffa nätvänner IRL!!!

Fredriksdal ska jag återvända till - definitivt som turist i sommar och väldigt gärna som "torgmadam" igen, det går inte att beskriva allt jag upplevt under de här dagarna. Tågresorna var även de ett äventyr, på väg till Hässleholm fanns det inget utrop av de olika stationerna så då satt jag på helspänn och enbart med hjälp av dialekterna på medpassagerarna kunde jag avgöra när jag lämnade Blekinge och kom till Skåne. På vägen hem, efter sightseeingen i Hbg med trappklättring i Kärnan och ickeshopping i den av mig eftertraktade men ack så stängda butiken åkte vi en sväng till Väla - ett köpmecka där jag faktiskt köpte mig lite egna juleklappar!!

Sen var det dags för näst sista etappen, tåg från Hässleholm tillbaka till Karlskrona...Mhmm, det var mindre kul eftersom toaletten var avstängd på grund av stopp i densamma - det kändes på odören vill jag lova! Hjärtat stod punktligt på stationen och hämtade upp mig, en vid det laget halvsovande halvmänniska och så var vi tillbaka i byn nästintill havet där jag inte gjorde så värst många knop. I morse väcktes jag av telefonen och det var min jättehurtiga men lite krassliga körledare I som undrade om jag kunde följa med och sjunga julsånger för PRO-panschisarna på deras julfest  i Byhåla i övermorgon, därefter snodde jag ihop alla mina påsar och pinaler och körde Escrutt till moråfar.

Väl där roade sig lillefar med att byta bromsar på Escrutten medan morsan och jag sightseeade lite i deras by, bland annat på en onödigt stor loppis där jag handlade för den enorma summan av 10:-, eller snarare handlade morsan åt mig när hon ändå betalade sitt krafs. Hon har en underlig faiblesse för svanar i porslin som man kan ha krukväxter i *say no more*. Från fäderneshuset fortsatt jag till förra lillaByhålans församlingshem för en snabbchatt med E och därefter körövning.

I morgon åker jag förmodligen med snyggot Å för att hälsa på hennes bäbis, dvs gulingvalpen Wilda *tindrar med ögonen* På fredag ska jag vara taxi åt P18 som ska på julbord med jobbet, på lördag ska jag och min ungflock återvända till moråfar för traditionsenligt pepparkaksbak och på söndag är det en julmässa  i grannbyn där jag INTE ska vara med och sälja, men väl en nära väninna och då måste jag ju liksom åka dit och kika lite.

På måndag ska jag vila.

Jag har ungefär tretusen saker att skriva om, men de får vänta ett litet tag till, tills jag fått tag på lite bilder och tills jag har tid - det här är nämligen bara en blänkare för att tala om att jag inte åkt vilse varken på Skåneslätten eller i de Blekingska bokskogarna.

Det är också ett tack till dem som gjort den här (lång)helgen genomförbar och riktigt, riktigt trevlig: Hjärtat, som varit taxichaufför, moraliskt stöd (och fördärv) och hotellvärd. Snyggot som åkte till Afrika så lämplig så att det blev en vakans för mig på Gillastig ;-). "Chefen" Carina såklart, liten ettrig skånskhalvfinska - en "liten och behändig sak" som går i 220 knyck 24/7, fixar och donar och månar om alla andra och sist men absolut inte minst räknad; Glada Katarina som dök upp i Fredriksdalsvimlet- det var såååå kul att få ses face2face! Hoppas jag inte babblade ihjäl dig, fast du kunde rätt bra du med! =)

Nu ska jag vidare mot nya äventyr....det där var en klar överdrift faktiskt - men jag ska etappvis förflytta mig hemåt, med en mellanlandning hos moråfar och en mellanlandning på kören ikväll - om jag orkar så långt!?

gör vi NATURLIGTVIS  för snyggot Å som äntligen kommit hem från mörkaste Afrika där hon såklart inte tittat på smidiga mörkhyade yngre män utan på elefanter, gaseller, apekatter och andra kattdjur. Enligt uppgift har hon med sig nånstans mellan 300 och 500 bilder hem - barndomens diabildsvisningar dyker plötsligt upp och gör sig påminda......

Själv har jag resfeber, för en betydligt kortare tripp, men så stadd i förvirring som jag är för tillfället är jag inte ens säker på att jag bokade rätt tågbiljetter - jag KAN mycket väl beställt Hässleholm - K-kna till idag och K-kna - Klippan till på måndag - i min värld är sådnat inte omöjligt, kanppast ens otänkbart.

Om hotmailen kunnat tänka sig att vara så vänlig att släppa in mig så hade jag kunnat kolla det, som det ser ut nu så kan det förbli en överraskning tills Hjärtat och jag står på stationen i K-kna och istället för att vinka iväg mig och dra en lättnadens suck över att friden återigen sänker sig i hans hem får han asa med mig tillbaka och jag får sätta mig i Escrutten som bestämmer sig för att ge upp efter hälften av de nästan 25 mil som resan är.

Det där är ett "worst case scenario" - sådana måste jag alltid skapa för att RIKTIGT kunna andas ut när allting går som det är planerat. Och för att förtydliga: nej, jag har aldrig påstått att jag fungerar som jag ska *L*

Mina vänner åker till Kenya, London, Thailand och andra platser jag inte ens för en sekund övervägt att bevista...själv sitter jag och funderar över de exotiska södra nejder jag ska åka till imorgon. De har klingande namn som Åstorp och  Klippan, de är platser jag hört talas om men aldrig besökt. Jag ska färdas genom det flacka landskapet på ett snabbt tåg, se ljusen från städerna snabbt passera förbi - som en glimt i ögonvrån.

Jag ska genomföra ett byte av färdmedel i Hässleholm och därifrån resa med det inhemska kuriositeten som kallas för "Pågatåg" för att slutligen avlevereras i den svenska extremsödern. Där nånstans, på en svagt upplyst station hoppas jag bli avhämtad av C fvb till hennes hem, något som i mina ögon kan liknas vid ett vattenhål för diverse arter ur faunan. Hästar, hundar, katter, ankor och höns. Jag har högtidligen lovat Hjärtat att fotografera alla djur jag får se och visa honom när jag sen återanträder min resa - fast tvärtom - på måndag.

Min enorma väska på hjul är packad med kläder för i stort sett alla eventualiteter: regn, dimma och snöstorm - det är väl den sorts väder man kan förvänta sig i Skåne i december? En sak är iallafall säker mina vänner - livet är ett äventyr!!

Det är så mycket som snurrar nu som kräver min fulla koncentration, där för hinner jag inte blogga!

Lurade!!!!!

Det är snarare så att min hjärna - ni vet den där klumpen som ska skvalpa runt nånstans innanför pannbenet, den är helt tom.

Det finns fortfarande vindlingar i och på den men det händer absolut ingenting i dem. Jag är nere på att använda enbart reptilhjärnan, den som står för alla de basala behovens tillfredsställelse av mat, sex och sömn. Men lugn, det är bara en återhämtningsperiod - på fredag ska jag vara i toppskick *ASG* igen - då kommer nämligen hjärnan min att sättas på extremtest; jag ska utföra huvudräkning i dagarna tre. Risken är att jag kommer orsaka C enorma ekonomiska avbräck, dels på grund av min totala avsaknad av kunskaper inom huvudräkning och dels för att jag har tänkt leva på saffransbiscotti de här dagarna....

En sak som jag fick rätt i var att Hjärtat inte gjorde någon större förlust när han tvingades avstå från Londonresan: En av resenärerna tuppade av på flyget och fick syrgasas tillbaka till uppvaknande, två av dem kom tillbaka hem genomförkylda, hotellrummen hade rent mirakulöst avbokat sig själva och biljetterna till fotbollsmatchen kostade 350.........pund!!........stycket!!

Inte för att jag är säker på att han har det bättre här där jag numera känner mig så hemtam att jag har börjat bossa *skäms* Ligger det i kvinnans natur att göra det - eller är det bara jag?