gör vi NATURLIGTVIS  för snyggot Å som äntligen kommit hem från mörkaste Afrika där hon såklart inte tittat på smidiga mörkhyade yngre män utan på elefanter, gaseller, apekatter och andra kattdjur. Enligt uppgift har hon med sig nånstans mellan 300 och 500 bilder hem - barndomens diabildsvisningar dyker plötsligt upp och gör sig påminda......

Själv har jag resfeber, för en betydligt kortare tripp, men så stadd i förvirring som jag är för tillfället är jag inte ens säker på att jag bokade rätt tågbiljetter - jag KAN mycket väl beställt Hässleholm - K-kna till idag och K-kna - Klippan till på måndag - i min värld är sådnat inte omöjligt, kanppast ens otänkbart.

Om hotmailen kunnat tänka sig att vara så vänlig att släppa in mig så hade jag kunnat kolla det, som det ser ut nu så kan det förbli en överraskning tills Hjärtat och jag står på stationen i K-kna och istället för att vinka iväg mig och dra en lättnadens suck över att friden återigen sänker sig i hans hem får han asa med mig tillbaka och jag får sätta mig i Escrutten som bestämmer sig för att ge upp efter hälften av de nästan 25 mil som resan är.

Det där är ett "worst case scenario" - sådana måste jag alltid skapa för att RIKTIGT kunna andas ut när allting går som det är planerat. Och för att förtydliga: nej, jag har aldrig påstått att jag fungerar som jag ska *L*