om en vecka ska Catten underkasta sig ett smärre operativt ingrepp - alltså fick hon inställa sig på StoraStadens sjukhus idag för att gå till något som för enkelhetens skull heter "Dagkirurgiska enhetens informationsavdelning" för att få EXAKT samma info där av en op-sköterska som står i det redan utskickade informationsbladet. Förmodligen tror de inte att jag är läskunnig, inte heller att jag klarar av att fylla in ett hälsointyg rätt eftersom jag också fick gå igenom det papper jag fyllt i och skickat in - nicka ja och skaka nej på de redan ifyllda och besvarade frågorna. Jag blev vederbörligen upplyst om att ingreppet inte alls var något att oroa sig för, det kommer att gå så bra såååååå. Skönt det, jag räknade liksom med det?

Som avslutning tittade den uppskattningsvis 20 år yngre sköterskan mig djuuuuuupt i ögonen och frågade om det var helt säkert att jag inte hade några fler frågor och att jag var helt säker på att jag förstått vad hon sagt.....Min enda tanke var att om hon verkligen trott att jag var antingen begåvningshandikappad eller omyndigförklarad så borde jag väl haft en vårdare med mig?

Efter informationen skulle jag lämna nåt rör med blod. Hövlig och väl medveten om min kropp och dess reaktioner bad jag kemlabkvinnan att dränera mig på höger sida, eftersom jag vanligtvis blir väldigt öm efter sådana där nålstick och jag är det hellre i höger redan skadade arm än i vänster fullt brukbara. Trots den infon tittade även hon mig djuuupt i ögonen och frågade om jag verkligen var säker på att jag ville det jag nyss sagt att jag ville. Hmmm..må så vara att jag inte är utbildad till sjuksköterska, eller laboratorieassistent men jag har dragits med den här kroppen i snart 43 år nu och VET faktiskt rätt väl hur den fungerar!

Nästa step var vidare till en annan avdelning - enbart för att ta blodtrycket. Sånt sysslade de nämligen inte med på något av ställena jag varit på tidigare....och dit där jag kom ställde de sig oerhört frågande till att jag BARA ville kolla trycket, inte passa på att underkasta mig nån annan spännande undersökning eller så - men ett tryck fick jag till slut. Ett i mitt tycke väldigt högt, betydligt högre än vad jag minns att jag någonsin haft tidigare men när jag påpekade det fick jag till svar att "det är ju självklart - du är ju stressad och nervös". Say what?

Men visst, okej - tycker sjukvården att jag borde vara stressad och nervös av att befinna mig i deras trygga vård så är jag väl det då......