Jorå, bitvis blev det väl det......

Julafton började lite stillsamt med att StoraSyster ringde och önskade god jul och i nästa andetag uppmanade mig att sluta vara så tjurig och långsint så att vi ska kunna återuppta kontakten igen. Mmm....jo, det kändes ju som en givande lösning: all skuld på mig. Lite klappar hade jag köpt, bla en bok till min morsa som hon kommenterade som följer: "Den har jag redan, så den kan du behålla. Förresten var den inte ens särskilt bra".

Bortsett från ovanstående var det faktiskt en fin jul med god mat och det är alltid lika härligt att ha alla ungarna här. Änglen städade och donade på lilljulafton och både dukade och dukade av bordet, servade med julgodis och dricka. Vi åt, pratade och skrattade, öppnade lite klappar och tvingade oss ner framför tv:n under Kalle Anka "för det ska man"....

Tyvärr bråkade krigsskadan med mig, så passens att det inte blev något midnattsmässesjungande - istället hamnade jag i soffan med feberfrossa

= ( Idag har jag varit på akuten och fått en "elak"infektion konstaterad, fått naveln tömd på var *uäck*, blev omigen sönderstucken för att lämna två rör blod och hämtade ut en jäääättebillig -NOT omgång penicillin.

Alldeles nyss ringde den iofs väldigt charmige läkaren och bad mig komma tillbaka på söndag - blodproverna visade även på en inre infektion och för att vara säkra på att den antibiotika jag fått idag biter även på den vill de stjäla ännu mer blod från mig på söndag....Så jävla jättetypiskt mig - här åker jag för att göra vad som betecknas som ett "rutiningrepp" och åker på en massa skräp efter det.

Synden straffar sig själv?

men bättre lite sent än inte alls?

TREVLIG HELG!