led jag av nån slags underligt mindrevärdeskomplex. I korthet gick det ut på att jag aldrig hörde av mig till folk, oavsett hur gärna jag ville prata med/träffa dem - jag utgick helt enkelt ifrån att alla hade ett så mycket roligare, bättre och fylligare liv än mig och redan var upptagna. Till viss del var det så, vissa hade sällan tid att prata med mig när jag ringde utan hade folk på kaffe eller kollade på film eller whatever. De föll så småningom bort från mitt intresse.

Andra gav mig gensvar, lät mig förstå att jag visst var värdefull, intressant och kul att umgås med. Dem ringer jag fortfarande till. Inte så ofta som jag kanske borde, både för min egen och för deras skull - jag har nämligen förstått att det är fler än jag som har svårt att få tummen ur och komma till skott. En av dem jag mer än gärna ringer till är ljuva L, min körkamrat och även för ett kort tag kollega. Vi har fnissat ihop i kören i flera år, men inte förrän på senare tid upptäckt riktigt hur fint vi passar ihop, trots massor av både yttre och inre olikheter.

Idag lyfte jag mig själv i håret och slog en signal. L stod och rödfärgade ladugård och var mer än glad att få pausa från det minst sagt träliga arbetet - så nu har vi tillbringat i runda slängar fem timmar med allmänt babbel och skratt...och även lite allvar. Tre timmar i solen på min balkong har satt spår, både i sinnet och på huden - och jag har haft ytterligare en bradag! =)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

vad svårt det är ibland att komma till skott med att skriva, trots att det finns massor som jag behöver skriva av mig? Den 4:e fick jag besked om att jag har ny chef till 100% som ska ge mig uppdrag på 60% och att min fd chef har 40% av min tid. ...

med komplett fullt upp. Nytt uppdrag samt därmed sammanhängande utbildning på jobbet, flytt till en betydligt bättre lägenhet men även besiktningar och extraaktiviteter, jul- och nyårsfirande med restriktioner, pappa som utsatts för bedrägeriförs...

om man precis kan kalla det för "bostadskarriär" när man flyttar från hyrestvåa till hyrestvåa? Men för mig personligen känns det ändå så, främst för att jag flyttar från tredje våningen med dyr utomhusparkering "i mån av plats" till marklägenhet med...

aldrig gjort anspråk på att vara ofelbar. Tvärtom är jag ofta medveten om att jag "borde" gjort annorlunda, bättre, mer, högre osv nästan av födsel och ohejdad vana. Därför blir jag nog lite extra stött när en person som jag en gång stod mycket n...

så innerligt tråkigt och oerhört opraktiskt att vara i isolering i väntan på provsvar. Mest opraktiskt var onekligen att jag hade typ ingen mat hemma, så igår satt jag och funderade ut att om jag åkte till affären strax innan den stängde vid 22, ...