På den Internationella kvinnodagen 8 mars funderade jag lite kring vad som är manligt och kvinnligt. Igår gjorde jag något som åtminstone jag själv upplever som nästan karikatyrartat kvinnligt: jag tröstshoppade.

Joråsåatte...inga mängder, för det tillåter inte budgeten - men tillräckligt för att må ännu bättre i det vårligt ljuva vädret. Tanken var ett par nya skor, det börjar bli lite överkurs att gå i stålhättekängor så här års. Tyvärr är modet emot mig. Vårens fotbeklädnad är antingen en ballerinasko (som jag redan har en från förrförra året och är nöjd med, tackar som frågar) eller nån liten.......ful gympasko i tyg. Gympadojjer är sååååå inte jag liksom! De fanns i alla upptänkliga färger, mönster, med kilklack(!) och vanliga platta. Det hjälps inte - jag tar inte på mig något dylikt ens under vapenhot.

Bittert besviken och fast besluten att ändock shoppa något gick jag över till klädbutiken, plockade raskt åt mig ett gäng kläder och gick sammanbitet mot provrummen.Prova kläder är ju alltid lika kul när man drar mer än storlek 36 och igår var det extra roligt - dels därför att två snoriga, skitiga luffarungar kröp omkring och glodde under dörrarna till provrummen och ingen mer än....Catten....sa ifrån. Den tillhörande förmodat kvinnliga individen glodde surt på mig och sade med massa ironi i rösten till sin avkomma att "inte störa de upptagna tanterna". Tant - my foot liksom - den dagen jag ser lika sliten ut som den kvinnan ska jag allvarligt överväga att klä mig i heltäckande femmannatält.....

En positiv - och negativ sak var dock att de reajeans jag plockade med var för stora - jag har inte svällt ut lika illa som jag trodde. Å andra sidan fanns de naturligtvis inte i nån mindre storlek. Så fan flög i mig som han plägar att göra ibland och jag shoppade på mig ett par KNALLråwsa plyschbraller istället, en dito kortärmad tröja och en svart med 3/4 lång ärm, inga tryck, inget mönster eller rysch och pysch, det är inte jag det heller. Sålunda är jag ekiperad för våren!

Så där ja, nu har ni banne mig fått Catten första modeblogg - om det var så värst mycket mode i den vet jag inte, mest anti men.........sån är ju jag! =)

 

mira

19 mars 2009 09:46

bara bilderna som saknas... på de knallrosa plyschbyxorna... ;-)

http://metrobloggen.se/missne

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

vad svårt det är ibland att komma till skott med att skriva, trots att det finns massor som jag behöver skriva av mig? Den 4:e fick jag besked om att jag har ny chef till 100% som ska ge mig uppdrag på 60% och att min fd chef har 40% av min tid. ...

med komplett fullt upp. Nytt uppdrag samt därmed sammanhängande utbildning på jobbet, flytt till en betydligt bättre lägenhet men även besiktningar och extraaktiviteter, jul- och nyårsfirande med restriktioner, pappa som utsatts för bedrägeriförs...

om man precis kan kalla det för "bostadskarriär" när man flyttar från hyrestvåa till hyrestvåa? Men för mig personligen känns det ändå så, främst för att jag flyttar från tredje våningen med dyr utomhusparkering "i mån av plats" till marklägenhet med...

aldrig gjort anspråk på att vara ofelbar. Tvärtom är jag ofta medveten om att jag "borde" gjort annorlunda, bättre, mer, högre osv nästan av födsel och ohejdad vana. Därför blir jag nog lite extra stött när en person som jag en gång stod mycket n...

så innerligt tråkigt och oerhört opraktiskt att vara i isolering i väntan på provsvar. Mest opraktiskt var onekligen att jag hade typ ingen mat hemma, så igår satt jag och funderade ut att om jag åkte till affären strax innan den stängde vid 22, ...