blev det ju ändå såklart. Det ser den ljuvliga avkomman till =) Ängelen skickade hem fritidsgården, det blev förunderligt tyst och trivsamt. Hon slöade i soffan och jag häckade i fåtöljen med en underbart intelligensbefriande bok om nån arvtagerska till ett engelskt herresäte med diverse mystifika händelser i det förgågna.

Plötsligt rycks dörren upp och P18 och hans Beenie ramlar in, pigga, fräscha och nytra som två krispigt gröna äpplen. De behöver fika får jag veta. Det innebär i P18:s fall att han vill baka. Vi rannsakar mina fåtaliga kokböcker, han muttrar över min totala brist på kakbakböcker (heter det så, kakkokbok kan det väl inte kallas?) men efter en stunds kalibrerande mellan recept och skåpsinnehåll deklarerar han att här ska bakas drömrulltårta. Med en fördelning av arbetsuppgifterna har vi på en knapp kvart förfärdigat ett mer än acceptabelt bakverk som vi sedan med liv och lust går in för att konsumera.

Under tiden diskuterar vi - jag inser med stor värme och en viss förundran att de är STORA nu, de är insatta i den kommunala politken, de har åsikter om skolsystemet en bra bit över ren elevnivå, vi kan prata om....allt!? Vi sitter vid mitt  köksbord medan skymningen faller utanför och pratar om hur det var när Gudrun drog fram, vart vi var och vad vi upplevde, vilka konsekvenser det medförde för oss själva i det lilla, och för befolkningen i trakten i stort. De är medvetna, inkännande individer och jag är så stolt.

Lika stolt som jag blev över Ängelen i fredags när jag med vissa misstankar ringde henne framemot 21- tiden. Misstanken uppstod under tisslandet och tasslandet innan flocken begav sig iväg från Cattkorgen, mot kvällens destination - en något äldre grabb som Ängelen tidigare påtalat att hon inte gillade. Jodå, min misstanke blev delvis bekräftad - de andra fröknarna var kvar på fest hos denne N, men Ängelen stod strax utanför porten, på väg hem. Hon hade inte tyckt om stämningen och sa tack för sig under en hel del hånfulla tillmälen.

Nu är jag ju inte så naiv att jag tror att en 16-årig flicka aldrig smakat alkohol - även om jag innerst inne önskat något annat - men DEN HÄR gången stod hon över, dels beroende på att hon inte kände sig väl till mods i sällskapet, dels för att hon är fuller väl medveten att levern är extra känslig nu när hon fortfarande är påverkad av körtelfebern. Det händer att man då och då får ett kvitto på att man åtminstone gjort nånting rätt....

P18 ansåg tydligen också att han har ett visst ansvar för vårt välbefinnande, han var omtänksam nog att ytterligare en gång gå bärsärkagång i mina skåp, muttra en aning över mängden vegetabilier "som man inte kan laga nåt mättande av" och tillverkade så snabbt och effektivt ett helt gäng varma mackor som inte heller gjorde ont i munnen =) Det här - det var söndagskärlek på hög nivå! *älskar*

 

Snyggot Å

16 mars 2009 09:04

Jag är oxå stålt!!!

 

kastrullis

16 mars 2009 18:47

Det är de däringa stunderna man lever för, då livet påminner om något fantastiskt och fulländat och det är enkelt att finnas! Me Love!!!!

http://kastrullapan

 

Sanne (fd kaptenkrok)

16 mars 2009 18:50

En riktigt feel-good story !

http://zephyren.wordpress.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

vad svårt det är ibland att komma till skott med att skriva, trots att det finns massor som jag behöver skriva av mig? Den 4:e fick jag besked om att jag har ny chef till 100% som ska ge mig uppdrag på 60% och att min fd chef har 40% av min tid. ...

med komplett fullt upp. Nytt uppdrag samt därmed sammanhängande utbildning på jobbet, flytt till en betydligt bättre lägenhet men även besiktningar och extraaktiviteter, jul- och nyårsfirande med restriktioner, pappa som utsatts för bedrägeriförs...

om man precis kan kalla det för "bostadskarriär" när man flyttar från hyrestvåa till hyrestvåa? Men för mig personligen känns det ändå så, främst för att jag flyttar från tredje våningen med dyr utomhusparkering "i mån av plats" till marklägenhet med...

aldrig gjort anspråk på att vara ofelbar. Tvärtom är jag ofta medveten om att jag "borde" gjort annorlunda, bättre, mer, högre osv nästan av födsel och ohejdad vana. Därför blir jag nog lite extra stött när en person som jag en gång stod mycket n...

så innerligt tråkigt och oerhört opraktiskt att vara i isolering i väntan på provsvar. Mest opraktiskt var onekligen att jag hade typ ingen mat hemma, så igår satt jag och funderade ut att om jag åkte till affären strax innan den stängde vid 22, ...