Japp, nu har även jag begått denna kurs som av de flesta betecknats som "totalt meningslös". I ärlighetens namn var den väl inte det mest upphetsande jag varit med om i mitt liv - men det var väl kanske inte heller syftet med den. Lite smått och gott lärde jag mig, och om inte annat var den en bra tankeväckare om hur man bör gå till väga när man ska vara handledare. Det var väl inte utan att jag log lite i mjugg också när exet fick bassning för att just de där utfärderna han gjort med P18 inte var så...genomtänkta.

Han har nämligen gjort så där som de rekommenderade att man INTE ska - låtit ungen köra till stan "när de ändå hade ärende dit". Körläraren påpekade lakoniskt att man kanske inte inhämtade så värst mycket nya erfarenheter av att köra väg 23 samma sträcka en eller två gånger i veckan - och det har jag påpekat så försynt som jag nu kan vara utan att få gehör. Nåväl - snart är jag behörig att drilla den lilla temperamentsfulla damen i krypkörning, dragläge och allt annat sånt där. Vettefan hur det ska gå med två lika eldfängda damer i samma vehikel, men den som lever får se!

Lever gör jag, nu igen i högönsklig välmåga efter vomeringen häromnatten. Jag har bestämt mig för att det INTE berodde på solen och har gassat mig rejält även idag, med följd att jag är fullständigt grisskär på framsidan =) Men då vet jag i ännu högre grad att jag lever, när jag ska lägga mig ikväll och skava mot lakanen. Om jag minns rätt från förra gången jag hade den här kulören (Ungern -03) så känns det ungefär som att sova på knäckebrödssmulor eller nåt liknande......

Idag masade jag mig upp i rätt hyfsad tid, och ut en liten sväng. När jag kom ner på bottenvåningen drabbades jag av en insikt: Inte underligt att jag haft ont i huvudet hela helgen, i cykelrummet står en oöverskådlig mängd färgspannar och dito tillbehör som de små målarpojkarna använder nu när de fräschar upp husen här. De luktar. De luktar MASSOR och jag som är så känslig för dofter att jag knappast använder parfym själv bor rakt ovanför allt detta.

För att undvika min minst sagt arbetsskygga kvartersvärd ringde jag direkt till bostadsbolaget...vem kopplade de mig till? *sucka* Jag förklarade mitt ärende väldigt vänligt, bad honom hjälpa målarna att hitta nån annanstans att placera sina attiraljer. Inte enbart för min skull utan även för att tvättstugan ligger just intill och ja...det luktar naturligtvis in där också och inte vill man att de nytvättade kläderna ska stinka målarfärg?

Han gick i totalförsvar med en gång, babblade på om fläktar och självdragssystem, nu förtiden använder man inte lösningsmedel i målarfärg, den är vattenbaserad och dålig lukt och  huvudvärk får man väl inte av vatten osv osv.....snacka om att vara tillmötesgående. Jag orkar inte sånt tjafs, jag snoppade av honom med ett "Polemik! Se bara till att det kommer härifrån - idag!" och lade på i örat på honom, ringde upp bostadsbolaget och påtalade deras anställdas bemötande mot hyresgästerna och fick ett omedelbart löfte om att de skulle ringa upp honom och skynda på.

Förmodligen har jag skaffat mig en ovän men tänk att det bekymrar mig föga, det har jag redan några stycken så ytterligare en kvittar lika. Det förundrar mig bara - men det är kanske typiskt småbyars svågerpolitik - att en man som är så uppenbart ovillig att sköta sitt jobb kan ha kvar en tjänst år ut och år in. Det är ju inte första gången han försöker komma undan att utföra det som egentligen ingår i hans arbetsuppgifter, och då vet jag ju enbart hur han bemöter mig, inga andra.......