har susat runt i mitt huvud de senaste veckorna. Folk har tydligen börjat vakna till i solen och värmen likt växelvarma snokar. Det droppar in mail, sms och telefonsamtal lite här och där, från folk som inte har hört av sig på ganska lång tid. Tydligen förmodas jag på något underligt sätt "stå på vänt" tills det behagar andra att ha kontakt, men så fungerar jag inte riktigt.

Någon sa en gång till mig att "Livet är det som svischar förbi medan man står bredvid och tittar på". Det var inte sant vad gäller mig då, och det är det fortfarande inte. Väntat har jag gjort klart - och förgäves -  så det slutade jag med för ett bra tag sedan och tar istället för mig av det jag vill ha. Det uppskattas inte alltid, men jag har blivit så vuxen nu att jag inte bryr mig - jag har äntligen insett att det är vad JAG tycker och tänker som räknas, inte andras åsikter.

Alltså får de där spridda trevarna inga svar, och jag bryr mig inte ett spår om vad avsändarna till äventyrs kan tycka om att bli svarslösa. De kan ju ta sig en funderare på hur det skulle kännas att bli behandlade så där nonchalant själva istället.....lämpliga ordspråk i det här sammanhanget torde vara: "What goes around comes around" och "You gotta give to get"!

*muttrar lite smått irriterat*