- alltså finns jag.

Fast jag har förstått att jag tänker "fel". Hänsyn och respekt ska en inte förvänta sig, istället jag jag "ändra min synvinkel". Om det finns saker jag inte uppskattar - eller "hänger upp mig på" - ska jag inte begära att andra ska göra en gnutta för att möta mig i min tankegång om vad som är just omtanke och respekt...nej, istället är det jag som ska "gilla läget" och "acceptera andra som de är".

Och visst,jag ska ärligt erkänna att ibland är det min PMDS som spökar men inte alltid, alla tider i månaden. Och inte ens om en skyller på PMDS är alla saker acceptabla att stå ut med. Så då är ju frågan:

Vad exakt ska jag, en hyfsat mogen människa i mina bästa år, med massor av livs- och yrkeserfarenhet egentligen tycka är okej? Vad är jag beredd att "offra" och vad får jag för det liksom? Jag säger inte att jag typ "tar skit", men visst finns det sådant som jag  - om jag hade haft fullt mandat för det - vore starkt benägen att förändra. Och när jag har påtalat mina behov/önskemål om förändring och jag inte fått gehör för dem - vart går jag då?

*går och tänker lite mer fel*

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

vad svårt det är ibland att komma till skott med att skriva, trots att det finns massor som jag behöver skriva av mig? Den 4:e fick jag besked om att jag har ny chef till 100% som ska ge mig uppdrag på 60% och att min fd chef har 40% av min tid. ...

med komplett fullt upp. Nytt uppdrag samt därmed sammanhängande utbildning på jobbet, flytt till en betydligt bättre lägenhet men även besiktningar och extraaktiviteter, jul- och nyårsfirande med restriktioner, pappa som utsatts för bedrägeriförs...

om man precis kan kalla det för "bostadskarriär" när man flyttar från hyrestvåa till hyrestvåa? Men för mig personligen känns det ändå så, främst för att jag flyttar från tredje våningen med dyr utomhusparkering "i mån av plats" till marklägenhet med...

aldrig gjort anspråk på att vara ofelbar. Tvärtom är jag ofta medveten om att jag "borde" gjort annorlunda, bättre, mer, högre osv nästan av födsel och ohejdad vana. Därför blir jag nog lite extra stött när en person som jag en gång stod mycket n...

så innerligt tråkigt och oerhört opraktiskt att vara i isolering i väntan på provsvar. Mest opraktiskt var onekligen att jag hade typ ingen mat hemma, så igår satt jag och funderade ut att om jag åkte till affären strax innan den stängde vid 22, ...