bli så irriterad! Igår var jag tvungen att knapra i mig en hel skål med popcorn, med bistånd från Ängelen för att lugna ner mig några hekton - de hektona placerade sig förmodligen någon helt annanstans på kroppen än på nerverna sedan :(

Irritationen bestod i en fullständigt meningslös körövning - två bortkastade timmar som vi, var och en kunde ha ägnat åt något mer givande som till exempel navelskådning eller näspetning. Vi hade nämligen samövning med grannförsamlingens kör - som alltid inför den årliga julkonserten. Den kören består av nästan idel messerschmittar och av de vars röster med råge passerat sitt bäst föredatum. Ovanpå det tillkom det faktum att vår körleader är sjuk så deras kantor stod för.....ja, att kalla det för "ledningen" vore inget annat än missvisande för jag undrar på fullaste allvar om den kvinnan ens hittar sin egen ända så hon kan utföra nödvändiga reningsåtgärder efter utfört ärende ni-vet-var....

Det bästa med den körövningen var att det mitt i alltihop slog mig att tjohooooo - jag ska inte vara med på konserten och slipper alltså vidare vidriga övningar - jag har nämligen lovat bort mig som knalle hos Carina på "Jul på Fredriksdal" den helgen! ungefär tre sekunder efter den insikten drabbades jag av nästa: jag är en jubelidiot som har lovat bort mig den helgen! Man kan ju tycka att en så pass vuxen kvinna som jag borde kunna räkna varannan vecka i almanackan och logiskt komma fram till vilken helg som är en bra helg att göra sig uppptagen och vilken som inte är det. Dubbelfel av mig *muttrar*

Den dag som idag är har varit en gnutta bättre, jag har bara blivit lite arg. Det har såklart med exet att göra, och ytterligare en ny kvinna i hans liv och kraven på våra gemensamma barn. Jag hade nämligen ynnesten att få ha alla tre mina barn på middag här idag, underbart men kort eftersom båda gossarna/herrarna är oerhört upptagna med sin träning. Men jag är en godmodig person när det kommer till dem, jag ser dem hellre en timme än inte alls och det gläder mitt mammahjärta att få stoppa i dem mat och kunna skicka med matlåda till nästa dags jobblunch - då vet jag att de äter åtminstone två dagar den här veckan *muttrar igen*

Dagens ytterligare inpräntade lärdom är att även fortsättningsvis inte planera något - det blir aldrig som jag tänkt mig ändå....