Läs rätt nu - ide, inte idé!!

Idéer har jag fullt upp av egna, mer eller mindre kloka, mer eller mindre genomförbara. Vad jag vill ha nu är ett ide, där jag likt min lika taggiga vän igelkotten kan hibernera under den kallare årstiden. Ett ide, något så när avskilt från världen som jag känner den, där jag kan parkera på en hyfsat bekväm säng/soffa, bulla upp ett gäng kuddar runt mig och dra ett varmt och stillsamt täcke över mig. Där tänkte jag ligga och vegetera, kanske slå mig i lågmält samspråk med eventuella förbipasserande när de kommer för att fylla på min thébalja och avleverera nya snusdosor.

I mitt lilla ide ska jag förbli tills jorden snurrat erforderliga varv och jag har fallit i glömska hos diverse fordringsägare och mindre behagliga individer, sen ska jag likt en oerhört bedagad Venus de Milo stiga (inte ur  vågornas skum men dock) ur bäddens trassel för att starta om det som skulle kunna vara ett liv. Vad det livet skall inehålla har jag inte riktigt stakat ut ännu, men en realistisk förhoppning är att jag i den tilltänkta fortsättningen inte skall vara en fullt ut lika stark trubbelmagnet, inte tillbringa riktigt lika mycket tid och lägga riktigt lika mycket engagemang på att vara andra människors lilla egoboost/rebounce utan kunna vara mig själv, vem jag nu är?

Min allra senaste mer eller mindre tokiga idé är, som ni förstår, lika lite genomförbar som flertalet av mina tidigare. Men det innebär inte att jag inte framhärdar: Jag behöver ett ide!!