kollega herr R har ett väldigt klokt och vist talesätt han kommer med ibland:

"Frid tiger still" och så är det nog lite med mig och min blogg också.

Jag skriver nog mest när jag har saker att gnälla över? Men är vi inte lite sådana till mans och kvinns - när vi är missnöjda har vi massor att säga, men när vi har det bra så är vi bara tysta och har det bra?

Det BLIR ju inte alltid så bra, för det kan ju utåt ge intrycket att vi är gnälliga personer som aldrig är nöjda med vår tillvaro - men så är det ju inte riktigt, tack och lov. Jag har ju egentligen massor att vara glad och nöjd för, men som den egocentriska person jag är så tar jag dem lite för mycket för givet - vilket  alltså innebär att jag sällan nämner dem. Inte här iallafall. Och kanske tyvärr inte heller alltid direkt till vederbörande.

Vilket ju inte heller är så bra, för alla vill vi ju ha bekräftelse och ibland även beröm. Jag kan bara säga att jag jobbar på det. Känslor och snack om sådana var inget som prioriterades varken i min uppväxtfamilj eller av min fd man och hans uppväxtfamilj. Alltså var vi två dysfunktionella människor som försökte leva normalt familjeliv - det säger ju sig självt att det inte funkade att ventilera vad som helst. Jag är helt enkelt inte van! Men som sagt - jag jobbar på det!

Att jag inte gnällt på jobbet på sista tiden beror dock (tyvärr) inte på att allt är frid. Tvärtom är där numera lite extra kaos och det är så kaotiskt att jag inte ens orkar gnälla över det - och DÅ är det illa!