på förförra bloggen jag skrev, och kommentarerna till den.......och inser att jag nog inte riktigt fick fram vad jag ville ha sagt (som så många gånger förr).

Det är inte så att jag letar...och det är inte så att jag anser mig "förtjänt" av det/den allra bästa, för vem kan så där på rak arm säga vem och vad som är bäst för en? Vad jag främst funderade på var mitt alldeles egna förhållningssätt till mina alldeles egna känslor och tankar och i viss utsträckning VARFÖR jag fungerar som jag gör. Idag känner jag med all önskvärd tydlighet att vad jag gör så blir det fel......jag har alltid "rumpan bak" som jag skrev om nån gång förra året!

Det allra sista jag vill är att vara ovän med någon, och det beror inte på konflikträdsla utan går mycket djupare än så - men jag verkar ha en olycklig benägenhet och förmåga att avsluta alla sorters relationer med oöverlagda ord. Får jag skylla på mitt temperament, eller måste jag erkänna att jag faktiskt ibland inte tänker? Det går ju inte att göra saker ogjorda, att göra ord osagda och faktum är att ibland önskar jag att jag kunde göra som Hiro - böja tid och rum!

Inte för att göra saker så värst annorlunda, men på ett bättre, mer genomtänkt sätt kanske? I min ålder kan man tycka att jag borde lärt mig att tänka innan jag talar, men faktum kvarstår - allas eran Catt är oerhört känslostyrd och ger ofta efter för ögonblickets ingivelse och får så gott som alltid ångra det på ett eller annat sätt! Men det innebär ju också att jag får stå mitt kast och ta konsekvenserna av det jag gjort - förhoppningsvis lär jag mig någon gång något av det, men jag är inte helt säker! Tråkigast är ju det faktum att även andra får ta dessa konsekvenser och det beklagar jag, verkligen!

Men...har man inte under resans gång upptäckt hurdan jag är så är det kanske lite självmordsbenäget att oförväget fortsätta kontakten med mig? Nu känner jag att jag förvillar mig ut i olklarheter, jag vet knappt inte själv vad jag menar så det är nog bäst att avsluta med ett vackert litet citat jag stulit från Ängelen, som förmodligen stulit det av nån annan som förmodligen .....