Ja, inte jag alltså - men mitt lilla barnbarn   Inte för att han är så liten han heller, dryga 10 månader och lika många kilon när han nu så bars fram i kyrkan. Det är första gången som jag är med om att ett så "gammalt" barn döps - det vanligaste lär ju vara vid 3-4 månaders ålder men det var så häftigt att se för han var så medveten om allting runtomkring sig. 

Han tittade upp i kyrkans väldiga rymd när de gick in, han sjöng med och gjorde rörelser när vi sjöng "Måne och sol" och eftersom han är så stor tänkte de att han inte skulle tippas på rygg utan lutas fram över dopfunten, och då gjorde han sitt bästa för att nå ned och plaska i vattnet. När farbror på starka armar lyfte honom upp så att församlingen skulle se honom var det nästan tvärtom - han som nådigast tittade ut över oss    

Efter dopet var det mat-stund i församlingshemmet och farmor fick den höga äran att kånka runt på en dödtrött liten gosse för att försöka söva honom - tog iofs på mig den lotten frivilligt eftersom min "in-law" hade gjort smörgåstårta till kalaset - en oerhört köttig sådan, med leverpastej i alla lager och köttbullar (!!!) ovanpå som dekoration....så för min del blev det två småflaskor Loka till lunch idag, men det var med päronsmak så jag kommer att överleva   

Jag är förresten ganska slut som artist oavsett, jag är ingen spel-människa men när jag väl fastnar i ett spel så sitter jag rejält fast! När jag var ny och grön på Facebook för en sisådär nio år sedan var Cube Crash ett rent fördärv, och ungefär samtidigt spelade jag Majong på en stor svensk onlinesite

(tyvärr fanns där gott om rövhuvven som trodde att det var en sexdejtingsite, så jag avslutade snabbt mitt medlemsskap där   ) och nu för någon vecka sedan trillade jag över en mobilapp som heter nåt så trivialt som Bubbleshooter. Och det är just det jag gör, skjuter bubblor i olka färger.....och det är tydligen såpass fascinerande att jag inte kan sluta - för inatt var klockan närmare halv två innan jag gav upp mitt nittisjättonde försök att klara Level 62. Så dags är det VERKLIGEN  dags att sluta, för då fungerar varken hjärna eller finmotorik men jag lever ju efter princioen "skam den som ger sig" så om jag känner mig själv rätt så tar jag nog fram mobilen framåt läggdags och "ska bara" en liten stund....vilket vore oerhört otaktiskt med tanke på att jag har planerad övertid både imorgon och på tisdag, och ingen ledighet på den stackars klämdagen   Jag är trött och längtar redan till fredag....