ni inte visste om mig är en slags "utmaning" som snurrar runt i olika bloggar för tillfället. Jag har inte fått den skickad till mig men jag såg det som en utmaning att få ihop åtminstoen FYRA saker som ni inte visste om mig, jag som är ent sjukligt social och meddelsam ;-)

1. Jag har kissat mig runt Europa. I de psykiska efterdyninganna av min första (och förhoppningsvis enda) UVI tog jag familjen med mig på bilsemester i Europa. Jag har sett varenda rastplats och så gott som alla mack-toaletterna och baksidan av ganska många buskar längs en slingrig rutt från Danmark till Ungern och en annan väg hem igen. Jag kan inte bestämma mig för vilket som är den mest minnesvärda upplevelsen från autobahn: att pressa upp Fårrrden i 180 eller att paniskt stirra efter skyltar som förebådade nästa möjlighet att få tömma blåsan?

2. Jag  - som betraktar mig som bokslukare av rang - har inte läst en enda av "klassikerna". Inte Moberg, inte Lagerlöf, inte Dostojevskij, inte Strindberg, inte Camus, inte Tolstoy eller Zola. Jag är inte helt säker på att det gör mig till en sämre människa, för jag tänker i mitt stilla sinne att jag har läst så HIMLA många roliga och trevliga böcker att jag förmodligen klarar mig utan de som så HIMLA många andra redan har läst?

3. Jag lider egentligen av telefonfobi. Igår pratade jag i 1½ timme med en av mina allra bästa vänner och under hela den tiden vankade jag nervöst omkring och mådde inte så himla bra. Att prata viktigheter med mig via telefon är som att prata i dikt sidvind - orden blåser liksom bort....jag har så svårt att fokusera på det som sägs eftersom jag är för illa till mods för att kunna lyssna ordentligt. Telefonsamtal ska i mitt tycke bestå av kort och koncis information, ärenden ska rationellt avhandlas och sedan ska samtalet avslutas.

4. Sedan tidiga tonåren har jag "lidit" av ortorexi varvad med matmissbruk. Jag har pendlat från att som mest träna 22 timmar per vecka  till att för min familj gömma kakor och godis högst upp i skåp och längst ned i lådor för att frossa när alla andra somnat. Senaste (och förhoppningsvis sista) ortorexiskovet hade jag 2006 då jag tänkte börja träna lite "försiktigt" på gym. Första veckan var jag där två gånger, en timme i taget. Fjärde veckan var jag där fem dagar, 2½ timme åt gången....åtta månader senare var jag nere på noll timmar och hade börjat äta punschrullar och chips på nätterna igen. Mitt sista matmissbruksskov har jag också förhoppningsvis haft, en GBP i mars -11 satte stopp åtminstone för möjligheten att äta sådana MÄNGDER som jag kunde tidigare. Idag kan jag hantera mitt ätande, men vet inte hur det ligger till med tränandet - jag har helt enkelt  varken kunnat eller vågat försöka efter operationen...