Jag kom mig iväg till Fabbro Dokktorn till slut och diagnosticerades lakoniskt med "luftvägskatarr", ett litet elakt virus som härjar i 4 - 6 veckor och som det inte finns något att göra åt, ungefär som ett vanligt förkylningsvirus   

Så, jag inhibierade resterande semester och sjukskrev mig istället, har legat nästan platt som en flundra och försökt vila mig i form med det funkar fruktansvärt dåligt måste jag säga....Har gjort ett par kortare utflykter i utomhuset för att se om det går att aktivera mig i form istället men de utflykterna har resluterat i en rent förlamande trötthet. Inte som i "fy så jobbigt att motionera" utan mer som i "skjut mig genast, jag orkar inte ens lyfta på ögonlocken" så jag beslöt mig för att bli hemma även idag. Det här viruset har rent förödande konsekvenser för min plånbok men jag vet inte....kanske det är dags för mig att värdesätta min hälsa litegrann också?

Om bara mina mindre rimligt fungerande chefer kunde skaffa sig lite insikt om detta också, så skulle det bli lättare. Jag orkade mig upp för att dra iväg ett (jobb)mail till närmast berörda om att jag inte kom idag, och där jag underförstått uppdrog åt min chef att lösa en angelägen personalfråga. Döm om min förvåning när jag, några timmar senare,  är dum nog att öppna (jobb)mailen och läsa chefens svar, att hen är på [för mig okänd förkortning] och att hen hoppas att allt löst sig på arbetsplatsen. MEN HALLÅ, jag mailade ju DIG för att DU ska lösa det, JAG är ju hemma SJUK!?!?!

Så idag har jag inte bara haft luftvägskatarr utan också jäkligt dåligt samvete för att min chef kanske, troligtvis, förmodligen inte har skött det hen borde göra i egenskap av min chef. Jag blir bara ännu tröttare.....