Inte var det meningen att lämna er hängande här i ovisshet om vad som händer, jag ber om ursäkt för bristande uppdatering! Men....tja, jag tillhör ju dem som inte ropar hej förrän jag ramlat i bäcken så därför har jag dröjt.

Men iallfall så gick jag och gruvade på min jobbsituation, talade så till slut om för chefen när jag ville ha ett möte med honom, fick tiden för det mötet bekräftad och sa en sjuhelsikes massa sanningar, påståenden och ställde frågor. Fick inte svar på allt, men fick ett nytt möte med honom dagen därpå och nu känns - åtminstone hypotetiskt - min arbetssituation helt annorlunda, i positiv bemärkelse. Hur det blir i praktiken återstår att se kommande veckor, men det är åtminstone en början.

I fredags fick jag så tre telefonsamtal, som vart och ett på sitt sätt var intressant....det första kom från dolt nummer, vilket jag av princip aldrig svarar på, men när det kort därefter plingade in ett meddelande om att jag hade fått ett inlägg i röstbrevlådan lyssnade jag naturligtvis nyfiket av detta....som visade sig vara från Docent XX från Universitetessjukhus XX som ringde eftersom han skulle starta upp en ny kurs i ortopedi och undrade om jag kunde "förse honom med material" till denna kurs.   Gissa om min alltigenom morbida fantasi triggades igång av detta, och hur jag i andanom såg mig smygande i mörka gränder med köttyxan under rocken! Dock motstod jag denna lockelse, och även att ringa tillbaka för mer information. Jag låter nog helt enkelt herr Docenten försöka få tag i rätt person utan min inblandning.

Nästa samtal kom från IT-avdelningen som påstod sig inte kunna hitta något fel på min dator - den dator som förra veckan var fullständigt frusen och lät som ett smärre kärnkraftshaveri. Han pratade entusiastiskt på om olika processer och hittepån han gjort för att "provocera fram" ett fel men tyvärr, tyvärr det hade ju varit spännande men nej, den funkar.....  

Samtal nummer tre så....kom från min vän från fastighetsbolaget, varpå mitt hjärta skuttade upp i halsgropen och vidare nästan ut genom örat! Men tack och lov var budskapet han lämnade att borgensförbindelsen är påskriven och godkänd, ingen deposition behövs och kontraktet är på väg till mig i snigelposten. Så, med risk nu för att jinxa något så innebär alltså detta att jag från och med den 2:e maj har ett hem igen. Just nu är det fortfarande så overkligt att jag inte riktigt vet hur jag ska förhålla mig till det, och alla praktiska saker som elleverantör, parkeringstillstånd och (det inte precis minsta problemet) möbler, känns abstrakta. Det löser sig, en sak i taget - men banne mig alltså - maj är inte SÅ himla långt borta!!!!