Jomen det är ju som vanligt. 

Tog tag i att engagera mig politiskt, och det är mestadels trevligt men när det blir käbbel är det inte trevligt. Och det blir käbbel - märkligt nog inte om de politiska frågorna utan om trivialiteter. Vem, vad, när, hur, varför på vårt lokala plan - när jag påtalar det eller försöker gjuta olja på vågorna är det alltid någon som måste ifrågasätta även det. Vet inte om jag orkar. 

På jobbet är det också som vanligt - det finns alltid någon annan, mer kompetent för uppdraget som ska handha det. Sen kan jag fylla på, fylla ut, vara staffage medan den där andra kompetenta får credden. Och lönen. På två år har jag tillfrågats om fem, eller kanske sex olika uppdrag och alla utom ett har runnit ut i sanden, eller bakom min rygg tilldelats någon annan. Det sista tackade jag nej till, när jag upptäckt att man avsåg att ersätta mig efter en viss tid, dvs när jag hållit skutan flytande tillräckligt länge för att de skulle kunna hitta den där "kompetenta" personen man på riktigt ville ha. 

Idag dök ytterligare en sån där grej upp, jag har fått göra förberedelserna och sen kommer "en duktig" och ska göra det som kommer att synas. Det hette att hen skulle kontakta mig, oklart varför - så jag ställde faktiskt frågan. Om hen nu kan allt det där, varför ska jag ens blandas in 🤷🏻‍♀️ Svaret jag fick var "okej, jag löser det".

Aha, det var så viktig jag var, för den här grejen också. Fint, då vet jag 👍🏼

Wow. 

Två år senare, och efter att har provat ett nästan oändligt antal kombinationer av användarnamn och lösenord lyckades jag till och med logga in. 

Sett till historiken bloggar jag tydligen mest när livet är mindre positivt. Troligtvis därför jag är här nu igen 😏🤷🏻‍♀️ Som vanligt är naturligtvis inte allt dåligt, det är bara det att det _känns_ så, och det är för att det är höst! Oktober och november är mina absolut allra sämsta månader, oavsett vad som händer då - jag har alltid en dipp då. I år tyckte jag att jag hade förberett mig mentalt, men tydligen  var det inte fullt tillräckligt. Det krävs bara några egentligen ganska små saker så tippar jag över kanten. 

Så bra att jag hittade tillbaka till bloggen, så kanske folk irl  slipper höra mig klaga 😊