visslade i mitt öra (puss på dig Nina ;-)) att jag uppdaterar min blogg lite för sällan så jag tänkte försöka mig på en fortsättning...

Trtots min motvilja mot telefoner tog jag Gud i hågen och slog en signal till arbetsmarknadsansvarig i Kommunen intill Havet för att ta ett snack. På gott och ont svarade hen inte så jag talade in ett meddelande på mobilsvaret där jag påtalade vikten av att hen hörde av sig så omgående som möjligt. Jag fick inget samtal den dagen så jag ringde igen efter helgen, samma sak då och samma meddelande igen. Inget samtal den dagen heller så jag lät det gå en dag emellan och ringde igen på onsdagen. Fick inget svar då heller, men lämnade meddelande igen.

På fredagen, en vecka efter jag ringt första gången och efter att fortfarande inte ha fått något svar tog jag samma Gud i hågen igen och letade reda på en mailadress till personen ifråga. Intressant nog, och tvärsemot de allra flesta officiella instanser så står det på kommunens hemsida att "det kan vara svårt att få tag på oss via mail, prova gärna att ringa istället". Nå, det var ju bevisligen inte speciellt lätt att få tag på berörda personer via direktnummer heller tänkte jag och skrev ett kort men kärnfullt mail som gick ut på:

* att jag sökt hen x flera

* att jag bett hen ringa upp

* att jag hade blivit erbjuden ett läsårs anställning

* att jag inte kunde jobba hela 8 sommarveckor

* att jag kanske skulle kunna jobba 4 istället

* att jag hoppades kunna få återkomma i framtiden

* att jag hoppades att han kunde ha förståelse för mitt val

Svaret jag fick var i sin tur rejält kort:

"Förstår, alternativ anställningstid inte aktuell. Har inte svarat pga kraschad mobil"

Åsså underskrivet med den där förinställda raddan med namn, titlar och kontaktuppgifter som en har i intramailen. Mjaha, iofs så skriver hen att hen förstår, men jag hade gärna fått ett aningens gnuttans mer inkännande svar.

Anyhoo så är ju nu DEN saken löst och ur världen och jag har redan varit på första mötet med mitt blivande arbetslag. Trevliga prickar som jag redan känner en hel del så det kan nog inte bli annat än bra, trots/på grund av att mötet hölls med specialpedagogen på högstadieskolan som ville "förvarna" och tio riktiga "godbitar" som är på väg till oss....

Men eftersom jag är jag och en långt ifrån okomplicerad person så har jag ju dessutom, trots ovanstående, sökt något som i mina ögon ter sig som det absoluta drömjobbet. Ska inte orda så mycket mer om det förutom att även det kan innebära en hel del intressanta turer innan jag kan släppa spänningsgreppet (eller ska jag säga "skägg-greppet Farbro Barbro?) och berätta om eller om inte det gick vägen. Sista ansökningsdag är den 4 maj så så himla länge hoppas jag inte att någon av oss ska behöva vänta....