blev många av mina frågetecken faktiskt på mötet idag och en anings aning enklare känns livet, ialla fall för tillfället.

Jag fick träffa K, som inte ska bli min handläggare utan är samordnare för hela projektet och han förklarade att trots att mitt år nu gått till ända blir jag inte utkickad...nej, vad min tidigare handläggare "glömt" att berätta för mig är att jag kommer att få fortsätta vara inskriven vid AF Rehab och att det inte är "bara" min stressutmattning utan även min(a) whiplash(ar?). Detta hade handläggaren tagit med i utvärderingen utan att öht nämna något för mig? Nåväl, jag ska inte gräma mig för det som varit, även om ett annat agerande kunde ha besparat mig mycket nervositet och oro.

Framåt då - vad händer? Jo, jag ska få en ny handläggare (en som förhoppningsvis inte är gravid, utan kan fokusera utanför sin egen kropp*) som de facto aktivt ska hjälpa mig att ta kontakter med arbetsplatser där jag kan arbetspröva, "riktiga" arbetsplatser där det bedrivs verksamhet riktad mot den kunskap och erfarenhet jag besitter så att jag ska få utvärdera om och hur (mycket) jag kan arbeta inom den genren. Det bästa med det här är att det inte ens nämndes någonting om tidsgränser, vilket ju har varit det som har stressat mig allra mest under det här året....att "veta" att den 6 november är allt slut!!

Jag har en viss framtidstro igen...och K:s telefonnummer i min hjälphjärna och hans löfte att jag får höra av mig om VAD SOM HELST, även när jag fått min nya handläggare!

I morgon har jag några telefonsamtal att ringa, och även de känns lite lättare i ljuset av vad som hänt idag....och jag har en plan, Sickan...en gruvlig plan om vad som ska ske på onsdag...om allt går i lås berättar jag om den då! *ler grymt*

 *) Ja, jag har själv varit gravid tre gånger och har full förståelse och insikt i hur det är/kan vara att vara fullständigt upptagen av vad som händer i kroppen och med fokus på framtiden med det nya lilla knytet och hur det påverkar redan befintliga familjemedlemmar...det är SVÅRT att fokusera på annat till 100%, även om det är viktiga saker för andra.....