Jafyfan vad skönt att det snart är semester!

Det känns som om vi alla just nu går och håller andan, eller snarare näsan just över vattenytan för att hålla ihop hela vägen fram till ledigheten infaller. Alla är trötta, och ovanligt många är också sjuka så här års, underliga förkylningar/virus som sätter sig i de mest obskyra kroppsdelar - och jag, jag får mer värk än vanligt. Sedan någon dryg månad tillbaka brinner hela kroppen, men eftersom jag vet att det inte finns någon bot för det är det bara att bita ihop - men se gald ut tänker jag banne mig inte göra   

Så, å ena sidan ska det bli alldeles underbart att få gå hem och vara ledig i hela sex veckor!

Å andra sidan känns det som om jag kliver rakt ut i ett svart hål - för VAD ska jag göra i sex veckor?

Jag har gjort slut med T = ingen Lilla Byn att åka till - eller ja, det skulle han ju inte säga nej till men det vore ju dumt liksom....

Jag har inga vänner att umgås med. Eller ja, jag har vänner men de har fullt upp med sina familjer/karlar. Fast jag har ju iofs singelvänner också men de bor inte här. Fast jag har ju iofs singelvänner som bor här men de hör aldrig av sig till mig.

Long story short: om jag vill umgås med någon i sommar kommer det att krävas en massiv insats med en hel del pusslande - från MIN sida - och det vet jag faktiskt inte om jag orkar. Det känns som om det är enklare att hänga på balkongen med en tunna vin under semestern, kanske återvänder jag då utvilad om än lite grinig till jobbet i augusti då   

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

vad svårt det är ibland att komma till skott med att skriva, trots att det finns massor som jag behöver skriva av mig? Den 4:e fick jag besked om att jag har ny chef till 100% som ska ge mig uppdrag på 60% och att min fd chef har 40% av min tid. ...

med komplett fullt upp. Nytt uppdrag samt därmed sammanhängande utbildning på jobbet, flytt till en betydligt bättre lägenhet men även besiktningar och extraaktiviteter, jul- och nyårsfirande med restriktioner, pappa som utsatts för bedrägeriförs...

om man precis kan kalla det för "bostadskarriär" när man flyttar från hyrestvåa till hyrestvåa? Men för mig personligen känns det ändå så, främst för att jag flyttar från tredje våningen med dyr utomhusparkering "i mån av plats" till marklägenhet med...

aldrig gjort anspråk på att vara ofelbar. Tvärtom är jag ofta medveten om att jag "borde" gjort annorlunda, bättre, mer, högre osv nästan av födsel och ohejdad vana. Därför blir jag nog lite extra stött när en person som jag en gång stod mycket n...

så innerligt tråkigt och oerhört opraktiskt att vara i isolering i väntan på provsvar. Mest opraktiskt var onekligen att jag hade typ ingen mat hemma, så igår satt jag och funderade ut att om jag åkte till affären strax innan den stängde vid 22, ...