Något i den stilen hette tydligen det svenska bidraget till MegaMellot i år, och det är nog en rubrik som skulle kunna passa alldeles ypperligt på alla turer på mitt jobb också?

Idag hade kollegan - som tyvärr inte mått så bra - blivit kallad till ett sådant där obligatoriskt samtal med chef(erna) och vi peppade hen så gott vi kunde innan det var dags, bland annat hade hen tänkt spela in samtalet och vi kollade upp det juridiska kring det och fann att det var helt tillåtet, så det gjorde hen. Jag lyssnade på drygt halva samtalet efteråt och noterade ett antal märkligheter gällande rena rama fakta som våra chefer inte har någon som helst koll på. 

Jag hörde dessutom två (manliga) chefer som utövade ett antal härskartekniker gentemot en (kvinnlig) anställd och för att säga det kortfattat så var det mycket jag lade på minnet för eventuella framtida behov. Samtidigt har jag - genom att lägga ihop ett plus ett, plus tre plus två plus fem minus elva fått ihop vilket intrikat pussel som läggs på min arbetsplats. Ett pussel som troligen och förhoppningsvis kan bli superbra när alla pusselbitar är på plats, om de passar på sin plats, men som ger oss en massa bekymmer under resans gång eftersom besluten som leder fram till pusslandet inte kommuniceras med oss pusselbitar utan är för oss att upptäcka så småning om - och det är sällan rätt sätt att hantera sina anställda....

Och jag har fortfarande inte fått svar på mitt motbud - jag väljer att tro att det beror på att det allvarligt övervägs - och det är massor av trådar som hänger i luften, eller va jag nu sk använda för metafor   

Och ja, idag blir det jobbrelaterat - att avhandla BÅDE jobb och privatliv på en och samma gång vore rent oöverstigligt ansträngande ....