Tiden går verkligen sanslöst fort, på gott och ont - snart är det maj!

Jag var på en rent makalös spelning i lördags, en finsk man vid namn Kebu som spelar på en hel armé av analoga synthar. En liten, intim klubbspelning men som alltid finns det folk vars existens jag vill ifrågasätta. Varför går du på en synthspelning om din upplevelse av att "njuta av musiken" är att hoppa runt och kängdansa som om du befann dig i moshpiten på Gruvpunk? Varför går du på en synthspelning om du tänker stå och ropa "spela hiphop"? Varför går du på en spelning över huvudtaget om du tänker håna musikern genom att stå och, med en hemsnickrad variant av finsk brytning, sjunga "Vem är du, vem är jag, levande charader"?

Går du på spelning för att ragga? Går du på klubb för att få en anledning att supa dig till nåt slags övermod? Går du på spelning för att bära dig åt som en röv, helt enkelt? Alltså....när jag går på spelning så gör jg det främst för musiken, såklart. Till det kommer ju att dela upplevelsen med andra, gärna goda vänner. Utöver det händer det också att kroppen får röra lite på sig.

Det innebär ju dock inte på något sätt att jag, när jag lyssnar på musik och dansar till den, välkomnar diverse manspersoner i varierande ålder och nykterhetsgrad, som meddelst nåt slags juckande parodi på dans och slippriga flin försöker fånga min upmärksamhet. Det innebär inte heller att jag tycker att det är okej att folk jag inte känner tar i mig, håller om mig, klappar på mitt hår, ger mig "komplimanger", försöker imponera på mig med sin kunskap om helt andra musikgenrer än den vi just lyssnat på, tjatar på mig att följa med "till nästa ställe" och avbryter och överröstar mina avböjanden. Inte heller att jag vill rusa från klubben för att skaka av mig samma tjatande manspersoner, bara för att till och med på parkeringen stöta på folk (läs:män) som anser sig vara så oemotståndliga att jag efter bara en blick på dem ska vara intresserad av att "hänga med en sväng på stan".

Alltså vaffan, vad är det här för beteende!?

Jag säger inte att det är okej, att det är mer acceptabelt för någon som identifierar sig som kvinna att bli utsatt för sånt, men hallå liksom jag är ju snart 50 och råkar fortfarande ut för den här sortens ovälkomna "upvaktning" - hur ska det då vara för yngre tjejer? Jag förstår att det är svårt att förstå att det här är sexuella trakasserier, men det ÄR det. Oavsett om du rör vid mig eller inte, använder könsord eller kommer med sexuella anspelningar eller inte så ÄR din (ovälkomna) uppmärksamhet som man riktad mot mig som kvinna ett sexuellt trakasseri. För tänk efter - skulle du (som heterosexuell man) säga och bete dig likadant mot en man? Nä, jag trodde inte det.....

Anyhoo, tack vare trevligt, självvalt sällskap och fantastisk musik så blev lördagsnatten ändå på det stora hela helt magisk!