är väl det ord som på något sätt kan sammanfatta hela mitt liv. Eller möjligtvis "för sent". Det började redan när jag föddes - enligt morsan ett helt gäng dagar för sent. Jag var nämligen beräknad att ploppa ut den 15 mars, men kom först den 3 april. Naturligtvis vet jag att de inte var lika hajja på att beräkna sådant för 44 år sedan som de är nu, men jag menar - det är ju mer än ett par dagar?

"Typiskt" just nu är att Ängelen och jag tog oss en rask promenad i måndags, med stavar som värsta hurtbullarna. Helt efter (negativ) förväntan så skrek mina benhinnor efter nåt hundratal meter men skam den som ger sig täntke Catten och travade vidare. Efter ytterligare nån kilometer tänkte jag som så att det var väl f*n så envist och väl hemma igen efter tre km så kände jag med all önskvärd tydlighet att värken inte släppt alls.

Snarare tvärtom faktiskt och nu har jag ett högerben som värker från höften och ända ut i stortåspetsen. Så länge jag är stilla vill säga - för märkligt nog känns det helt okej att använda det så nu gäller det väl "bara" att komma på hur jag gör för att gå och sova samtidigt?

Jag BEHÖVER verkligen kunna motionera nu :(

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

vad svårt det är ibland att komma till skott med att skriva, trots att det finns massor som jag behöver skriva av mig? Den 4:e fick jag besked om att jag har ny chef till 100% som ska ge mig uppdrag på 60% och att min fd chef har 40% av min tid. ...

med komplett fullt upp. Nytt uppdrag samt därmed sammanhängande utbildning på jobbet, flytt till en betydligt bättre lägenhet men även besiktningar och extraaktiviteter, jul- och nyårsfirande med restriktioner, pappa som utsatts för bedrägeriförs...

om man precis kan kalla det för "bostadskarriär" när man flyttar från hyrestvåa till hyrestvåa? Men för mig personligen känns det ändå så, främst för att jag flyttar från tredje våningen med dyr utomhusparkering "i mån av plats" till marklägenhet med...

aldrig gjort anspråk på att vara ofelbar. Tvärtom är jag ofta medveten om att jag "borde" gjort annorlunda, bättre, mer, högre osv nästan av födsel och ohejdad vana. Därför blir jag nog lite extra stött när en person som jag en gång stod mycket n...

så innerligt tråkigt och oerhört opraktiskt att vara i isolering i väntan på provsvar. Mest opraktiskt var onekligen att jag hade typ ingen mat hemma, så igår satt jag och funderade ut att om jag åkte till affären strax innan den stängde vid 22, ...