Under en tid nu har jag funderat skarpt på att börja blogga....jag skriver kontinuerligt db på några olika communitys, men det känns inte tillräckligt alla dagar...jag vill bara skriva mer..och mer.. och MER!!

Så, här är jag nu, en färsking på bloggar, men en veteran på att skriva. Min syster lärde mig att läsa och skriva när jag var liten och hon just börjat skolan. Jag fick vackert uthärda den gammmaldags skolbänken där bänk och stol var sammanbyggda och rejält hårda för en liten mager barnastjärt som min. Det har gått många år sedan dess, skolbänken blev brasved och den magra stjärten är långt ifrån mager nuförtiden!

Men något enormt värdefullt har jag med mig från den tiden...glädjen i orden! Den enorma glädjen i att kunna uttrycka mig, både i tal och i skrift, förmågan att fästa mina känslor, tankar och åsikter på papper och att kunna använda det till något positivt...och det hoppas jag att kunna förmedla till dig, du som läser det här.....min glädje och tacksamhet för att jag har möjligheten att få uttrycka mig!