Tja, ingenting alls och allt på en gång skulle en kunna säga.

I praktiken innebär det beslut och besked men inga praktiska handlingar, typ.

Dags att sluta vara så kryptisk:

Idag fick min arbetsplats besked att den ska flytta, hla verksamhetens ska utrymmas för att ge plats åt en annan. Vi ska inrymmas i alldeles för små lokalre som ska kompletteras med moduler, något som inte var "kostnadseffektivt eller genoförbart" för den andra verksamheten men tydligen för vår. Hur det ska gå till i praktiken vet än så länge ingen, vi vet bara "att". Ja, jag vet ju inte ens om jag ska vara delaktig i verksamheten till hösten, för som vanligt får jag inga besked. Bara en halvkväden visa om vad chefen "ska förorda inför nästa läsår"....men vi vet ju sedan tidigare att muntliga löften inte gäller på vår arbetsplats och dessutom...

skulle jag ju upphöra med hemlighetsmakeriet och berätta att lösningen som jag inte ännu egentligen vet om jag är 100% nöjd med är att jag ska flytta, till Byn vid Havet. Det innebär ju att jag, oavsett chefers planer faktiskt vet att jag inte ska vara med i och efter mitt jobbs flytt.

Jag vet också att jag toksökt jobb i kommunerna intill havet.

Den lilla kommun där jag så småningom ska bli innevånare har mött mina ansökningar med ljummet (läs: inget) intresse, dvs ett "har mottagit din ansökan"svar,  men för övrigt ingen respons. Det privata behandlingshem som jag skickade ansökan till igår hörde däremot av sig idag för att kalla mig till intervju så håll tummarna för mig den 28:e är ni snälla!

Nu kvarstår "bara" problemet med ett boende. Planer finns, men inget av de nuvarande alternativen är en klar vinnare vilket gör mig mer än en aning stressad. Hur gör jag om jag lbir erbjuden en tjänst därborta? När ska jag säga upp mitt nuvarande boende? Har jag råd med dubbla hyror någon eller några månader? Och så vidare....

Och det inte minsta (känslomässiga) dilemmat: vännerna och fritidsengagemangen ska informeras om min förestående avflytt. Det har gått så längt att jag avstått från kontakt med de två närmaste den senaste tiden för att jag helt enkelt har svårt att förhålla mig till dem med hemlighetsmakeriet i bakhuvudet.....men att säga för mycket innan något ens är halvvägs klart har inte heller känts speciellt bra.

Aja...bara ni håller tummarna den 28:e som sagt så blir det nog bra det andra också!